LKAB ska satsa 10-20 miljarder kronor per år i 20 år och ställa om till fossilfri järnsvamp. En stor del av Sveriges koldioxidutsläpp ska elimineras och gruvjätten hoppas dubbla omsättningen till 2045, samtidigt som gruvproduktionen säkras bortom 2060.
Ett mycket roligt besked, enligt statsminister Stefan Löfven.
– LKAB:s besked är epokgörande.
– Det skapar framtidshopp. Inte minst i den här tiden av covidpandemi så tror jag att det kan ses som ett ljus i en tunnel. En så enorm satsning på industritillverkning i Sverige är naturligtvis mycket, mycket välkommen och det visar industrins betydelse, det visar malmens betydelse.
LKAB uppger att det största hindret är att tillståndsprocesserna tar för lång tid. Nu lovar statsministern att det problemet ska lösas.
– Vi arbetar med att korta tillståndsprocesser både för brytning och för att dra elnät, säger Löfven och pekar på två utredningar som ska presenteras under 2021.
Den ena handlar om att förkorta miljötillståndsprocesser, den andra att förenkla utbyggnaden av elnät. Den senare ska ligga till grund för ett förslag som regeringen planerar att lägga fram i början av nästa år.
– Vi ser att när det nu finns både teknik, kapital och beredskap från näringslivet så får det naturligtvis inte fallera på energiförsörjningen, utan det kommer att vara en viktig del. Det är del i ett framtidsbygge, det här är framtiden för Sverige, säger Löfven.
Beskedet från LKAB är att frågan om tillståndsprocesserna måste lösas och att det måste ske snabbt. Hur?
– Jag kan som du förstår inte peka på exakta lösningar, men jobbet är redan igång både för brytning och den typen av tillstånd men också för elledningar. Vi är på dem båda två.
– Jag är helt övertygad om att det går att korta tillståndsprocesserna. De ska naturligtvis vara rättssäkra, men det går att göra det här på kortare tid.
Det finns ett starkt motstånd mot gruvetableringar, inte minst från rennäringen och den växande turismen. Hur ska avvägningen kunna göras rättssäkert och ses som legitimt för alla parter med respekt för urfolkens rättigheter?
– Det är komplexa frågor, det är ingen tvekan om det. All respekt för det, men det måste ändå lösas på ett sådant sätt. En nyckel är naturligtvis att alla är inblandade, den första förutsättningen är att alla kommer till tals på ett bra sätt. Sedan måste vi dra slutsatser utifrån det så vi både kan ha respekt för de olika samhällsintressena. Men det är svåra frågor, vi är väl medvetna om det och vi måste kunna se både och. Jag tror att det går att hitta rätt balans.
LKAB:s omställning kommer, i likhet med Hybritprojektet, att kräva enorma mängder el. När det gäller frågan om var den elen ska komma ifrån slår statsministern fast att vi kommer att få se mer av vindkraftsparker och solkraft.
– Vi har ett enormt elöverskott. Om man tittar på antal terawattimmar vi producerar under ett år så har vi aldrig haft så stort överskott. Det är rekordexport nu, det rör sig om minst 25 terawattimmar, men vi kommer behöva mer el. Vi ska inte slå oss till ro, men de som säger att vi har elbrist idag har fel.
Däremot måste elöverföringen förbättras redan på kort sikt. Vind- och solkraft genereras inte om det inte blåser och solen inte skiner, och statsministern ser batteritillverkning som en viktig pusselbit.
– Batteri och lagring av el kommer vara viktigt, liksom att vi bygger ut elnäten så att vi kan använda maximalt av det vi producerar. Det är ett jättespännande samhällsbygge vi har framför oss, mycket spännande och roligt.
Där kommer vi tillbaka till gruvorna. De här mineralerna till batterierna ska ju också upp ur marken?
– Precis, liksom fossilfritt fosfor till mineralgödsel åt jordbruket, så det är här är bingo.