Kanske hade allt varit annorlunda om han blivit kvar i häktet i juni. Men han släpptes då det stod klart att han inte, som åklagarna yrkat på, skulle dömas för synnerligen grov misshandel för att ha slagit in skallen på en man med en kofot.
Lennart Strinäs, chefsdomare i Malmö tingsrätt, förklarar att det finns fyra häktningsgrunder: om det är risk att personen fortsätter begå brott, kan försöka hålla sig undan eller fly landet, försvåra utredningen till exempel genom att påverka vittnen eller att minimistraffet för brottet är minst två års fängelse.
För grov misshandel är det ett och ett halvt.
– Tingsrätten kan självmant ta upp frågan om häktning men det är ovanligt. Det normala är att åklagaren yrkar på fortsatt häktning och det vet jag inte om det har skett i det här fallet. Då prövar tingsrätten de åberopade häktningsskälen och uppenbarligen har man i det här fallet kommit fram till att inget häktningsskäl föreligger.
Det är en omdebatterad fråga.
– Det finns förslag om att straffet ska verkställas direkt när man döms till fängelse, men de reglerna har vi inte idag.
Den som återfallit i brott häktas normalt för att förhindra fler brott.
– Men visst händer det att personer begår nya brott innan de har avtjänat ett fängelsestraff. Sedan är det här fallet så klart speciellt med det här mycket allvarliga brottet, som han förstås fortfarande bara är misstänkt för, säger Lennart Strinäs.