Ann-Britt Demberger
Familjen kom alltså att bildas tack vare träffen på taket. Horst Demberger var där eftersom en omfattande renovering var uppstyrd som ekumeniska läger åren 1958 och 1959. De ordnades av Kyrkornas världsråd och ungdomar från många länder arbetade ideellt.
Ann-Britt Andersson bodde i Bodan utanför Lövånger och var nyss fyllda 15 år. Hennes mamma tyckte att hon skulle passa på att träna sin engelska och uppmanade henne att åka dit.
– Jag arbetade i fyra dagar och de var de sista dagarna innan Horst skulle åka hem. Han var då polisaspirant och hade ägnat semestern åt projektet.
Ann-Britt minns att hon spikade läkt och lade på nya tak på kyrkstugor, och det var alltså då ungdomarna möttes.
– Sedan brevväxlade vi i fyra år och när jag tagit studenten gifte vi oss och jag flyttade till Tyskland.
Paret har ofta besökt Sverige och de köpte en sommarstuga utanför Lövånger. Ann-Britt är medlem i Lövångers hembygdsförening och har hjälpt till en del. Men någon regelrätt renovering har hon inte varit med om igen, förrän denna sommar.
Mor, dotter och dotterdotter är nu med i målningsprojektet i kyrkstaden. Horst är död sedan två år.
Ann-Britt Demberger renoverar kyrkstaden för andra gången i sitt liv, denna gång med barnbarnet Maj-Britt.
I gassande värme står tre generationer och målar en stuga, vars timmervägg inte har varit målad förut.
Att det målas på grånat timmer ser illa ut, men jag får veta att experten på Skellefteå museum sagt att alla stugor ska vara röda.
Denna stuga hade tidigare röd panel som revs bort när väggen renoverades. Eftersom timret var välbevarat beslöts att man inte ska sätta dit någon ny panel.
Ann-Britt Demberger tycker det känns fint att delta i uppfräschningen, även om hon inte kliver upp på några tak denna gång.
– Jag och Horst hade en speciell relation till kyrkstaden och var ofta hit på somrarna. Det tog ont i hjärtat att se det förfall som varit av och till genom åren. Kyrkstaden är något som vi ska vara stolta över, säger hon.
Ann-Britt är numera 77 år och bor i en ort utanför Düsseldorf.
Pernilla Demberger, dotter till Ann-Britt, skrapar gammal färg från en husvägg.
Uthyrning
Renoveringen som ungdomar gjorde 1958-1959 var starten för den uthyrning av rum som sedan har pågått. Stiftelsen som höll i driften bildades 1959 och då började uthyrning som vandrarhem.
Senare byggdes ett vattenledningsnät, och ett 40-tal stugor fick vatten och avlopp. De hyrs nu ut med hotellstandard.