Kent Sjöstedt berättar hur sälarna kan skrämma upp fiskarna i taket på buren.
Både fisk och redskap faller offer för sälarnas upptåg längs Skellefteåkusten. Länsstyrelsen i Västerbotten betalade ut totalt drygt 790 000 kronor i ersättning till fiskare för sälskador under 2022. Norran träffade Kent Sjöstedt, en av de drabbade fiskarna som håller till strax utanför Lövånger och yrkesfiskat i drygt 30 år. Han upplever att det har blivit värre med sälar som förstör.
– För 20-30 år sedan var det ju en uppståndelse om man såg en säl, en kul grej. Men idag är det helt annorlunda, berättar han på vägen till fiskeboden.
Kent slutade fiska på heltid 2004 och började jobba på flygplatsen. I sommar tar han tjänstledigt för att testa vattnet på heltid igen. Men det är inte utan risker, fortsätter han:
– Nu när jag tar ledigt står en del på spel, så jag hoppas att jag inte får för mycket problem med säl i år.
Sälen arbetar smart, inte hårt. Kent berättar hur sälarna ofta känner igen båtarna och vet att det kommer sänkas ner ett nät eller en bur. De kan lura på botten och väntar bara på att bytet ska serveras paketerat framför dem.
– När vi tar upp burarna och ser en massa fisk fast i taket, då vet man att de har legat precis under på sin vakt, säger Kent.
Numera lägger Kent sällan ut burar och nät över natten, som han gjorde för cirka femton år sedan. I stället lägger han ut fällorna tidigt på morgonen, och plockar upp dem ett par timmar senare för att sälen förhoppningsvis inte ska ha tagit allt.
– De jobbar så fruktansvärt effektivt, säger han.
Sara Königson är forskare vid instutionen för akvatiska resurser på Sveriges Landsbruksuniversitet. Hon har jobbat med sälarnas påverkan på fiske i 25 år och upplever att det har skett en markant förändring av sälpopulationen.
– Det har ju bara blivit värre. Nu finns det omkring 60 000 sälar, och det var ju bara en bråkdel när jag började med detta.
Sara anser att ökningen beror på en bristfällig förvaltning av populationen där man låter sälarna bli fler. I relation till själva populationen är kvoten på säljakt låg, berättar hon. Med en ökning på cirka sju procent varje år kommer dagens 60 000 sälar att bli 4200 fler nästa år. Samtidigt ligger jaktkvoten på 1000-1500 djur per år. Sara Königson tycker inte att förvaltningsplanen är nog för att råda bot på problemet.
– Det görs inget i praktiken som gör att man ska hinna ikapp. Ersättning och sälsäkra redskap räcker inte, säger hon.
Kent delar också att jakten som finns inte räcker till för att skydda fisket.
– Jag hade en fiskekompis som sköt en säl, men sedan kom det bara en ny dagen efter, säger han.
Länsstyrelsen i Västerbotten betalade ut totalt drygt 790 000 kronor i ersättning till fiskare vars fisk och nät bland annat har blivit förstört av sälar under 2022.
Ersättningen som betalas ut till licenserade fiskare baseras på fångad fisk, vilket Kent tycker är en bra morot för att fortsätta jobba med fisket, trots att det kan krävas olika knep.
– För vikare kan man lämna ett gammalt nät och lura dom att ta fisken där istället, de äter tills de är mätta bara. Med gråsälarna är det svårare, säger han.
I fiskeboden precis intill havet visar han flera lådor med nät i olika storlekar. Några av dem är av en nyare sort, medan andra har fått smaka på sälarnas framfart. Kent håller upp ett av de tunna näten framför sig, hålet är så stort att hela han syns igenom det.
– På näten attackerar de ju bara rätt igenom, säger han.