Även utan växthus kan du vinterså. Små byttor i en lite större plastback funkar fint.
Anne Sandlund fokuserar blicken tjugo meter bort. Växthuset är inom räckhåll, men det är en ljum och blöt dag i mars och för varje steg sjunker hon ned i snön upp till lårhöjd.
Men det är ett kärt besvär, för denna årliga vårvinterfärd är en viktig startsignal för odlingsåret.
– Jag tänker ”äntligen!”. Nu drar det i gång på riktigt, som jag har längtat! säger Anne när hon skyfflar undan tillräckligt mycket snö för att kunna öppna dörren till växthuset.
Nu väntar vintersådd – ett av sätten att förlänga, eller rättare sagt ”tjuvstarta”, den norrländska odlingssäsongen.
– Inget får mig att spritta av lycka som dessa tidiga sådder och skördar. Det blir inga stora mängder, men oj så roligt det är att kunna äta något egenodlat redan i slutet av april, betonar Anne Sandlund.
Växthuset kan tillskrivas fem viktiga funktioner för den norrländska odlaren.
Den första är att vinterså för en supertidig skörd i april och maj. Den andra är att förodla grönsaker som sedan flyttas på friland. Den tredje är att vara hemvist för de mest värmekrävande grödorna sommartid.
Den fjärde funktionen är att man kan hinna odla en andra omgång av köldtåliga grönsaker när det blivit för kallt utomhus. Samt att växthuset kan vara ett sätt att flytta in höstgrödor och rädda dem från rådjur.
Den här marsdagen ska Anne Sandlund kallså grönsaker för skörd från sena april och in i maj. Men grunden las redan i höstas.
– Sent på hösten innan jorden frusit i växthuset brukar vi gödsla med brunnen koskit och bokashikompost, berättar Anne.
Det ger en bra jord när det är dags för vårvinterns ”tidsinställda” odling.
Efter att fröna såtts i kall jord täcker man med snö. Det ger vattning när värmen ökar.
Fröna sås i den kalla jorden. Om jorden ännu är helt frusen kan man ta jord som tinats inomhus för att täcka fröna.
Därefter är det dags att låta snön göra lite nytta. Anne skyfflar in en lagom mängd som plattas ut över jordbäddarna.
Resten sköter vädergudarna. När temperaturen i växthuset blir tillräckligt hög smälter snön, vattnar sådderna och fröna börjar gro. Det ger tåliga plantor som klarar både minusgrader och varmare temperaturer.
Med försommarens skenande temperaturer gäller det att vara uppmärksam.
– Då vill många av dessa snabba tidiga grönsaker gå i blom, så det gäller att äta upp dem snabbt eller flytta ut dem till svalare plats, betonar Anne, som gärna vintersår till exempel dill, pacchoi, persilja, rädisa och spenat.
Växthuset må vara en enorm resurs för odlaren, men även i mindre skala kan en godislåda eller en ask för vindruvor räcka långt.
Så frön i askar och byttor, täck jorden med ett tunt lager snö, ställ de mindre behållarna i en större låda, som placeras i skuggan utomhus.
– Det är viktigt att byttorna och den större lådan har hål i botten och på sidorna, så överskottsvatten kan rinna ut, understryker Anne Sandlund.
I månadsskiftet mars-april finns mycket snö och is kvar i Norrland. Lite av den isen ska man ha i magen, enligt Anne Sandlund, och inte jaga upp sig över att södra Sverige (logiskt nog) hunnit mycket längre på odlingsåret.
– Då är det lätt att känna sig stressad och vilja så en massa saker, men för vissa grödor är det fortfarande för tidigt.
– Vi förodlar det allra mesta i slutet av april, men är du som jag – sugen på att odla redan i februari-mars – så kanske vintersådd är något för dig, avslutar Anne Sandlund.
Potatis är världens fjärde största gröda. Rejält mångsidig för både stora och små!