Odlarens Ärshjul
PÄ LjusvassgÄrden kan familjen Sandlund se tillbaka pÄ tre olika odlingsomfattningar sedan 2010.
I början var det tre stora pallkragar, som tog cirka 30 minuter i veckan i ansprÄk frÄn slutet av maj till oktober. NÀr de ökade till odling för husbehov ökade anstrÀngningen till ett par timmar i veckan.
Ă ren som de Ă€ven odlat till försĂ€ljning ökar tidsansprĂ„ket till en halvtid â 20 timmar i veckan.
I februari Àr odlingsmarken gömd under en halvmeter snö, men det innebÀr inte att odlaren vilar pÄ sofflocket. Det gÀller att ligga steget före.
â Det Ă€r nĂ€stan lika roligt att planera odlingsĂ„ret som sjĂ€lva odlandet! utbrister Anne Sandlund.
Hon gör redan under vintern en planering för vad hon ska sÄ varje vecka utifrÄn fyra metoder: förodling inomhus, förodling i vÀxthus, sÄdd direkt pÄ friland och sÄdd i vÀxthus.
â PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan jag fokusera pĂ„ en vecka i taget och behĂ„lla fokus pĂ„ det som Ă€r viktigt att prioritera just den veckan, förklarar Anne och betonar att det Ă€ven Ă€r bra att fĂ„ visionen pĂ„ prĂ€nt genom att skissa och rita upp odlingen.
Innan man börjar planera odlingen kan man stĂ€lla tvĂ„ frĂ„gor till sig sjĂ€lv: âVilka grönsaker tycker jag/familjen om att Ă€ta?â och âHur mycket behöver jag/familjen per vecka av aktuell grönsak?â.
â Odla sĂ„nt ni tycker Ă€r gott och kommer att Ă€ta upp, betonar Anne Sandlund.
Om du anser dig behöva 40 vitkÄlshuvuden under ett Är, sÄ planterar du 50 vitkÄlsplantor (bra med viss sÀkerhetsmarginal), med 40 centimeters avstÄnd. DÄ behöver 20 radmeter odlingsutrymme avsÀttas.
Om din odlingsyta Àr begrÀnsad börjar berÀkningen i stÀllet i andra Ànden (utrymme delat med avstÄnd ger antalet).
â Det blir dyrt och varken klimatsmart eller tidseffektivt att dra upp en massa plantor som du sen inte har plats för eller inte orkar ta hand om, understryker Anne.
â Att odla alldeles för lite plantor i förhĂ„llande till ytan du har blir inte heller hĂ„llbart. DĂ„ stĂ„r du dĂ€r med ett trĂ€dgĂ„rdsland med mer ogrĂ€s Ă€n grönsaker, tillĂ€gger hon.
Grönsaker Àr pÄ vissa sÀtt som mÀnniskor: en del vÀxer i varandras nÀrvaro, medan andra inte tÄl varann.
â Vissa vĂ€xter fĂ„r lĂ€tt samma sjukdomar, dĂ„ de ingĂ„r i samma familj. Ett exempel Ă€r potatis och tomat, som bör hĂ„llas pĂ„ bra avstĂ„nd frĂ„n varandra, sĂ€ger Anne Sandlund.
Potatis trivs inte heller med gurka, jordÀrtskocka, kÄlvÀxter, selleri, squash och pumpa.
â Tagetes Ă€r en gröda som minskar skadliga nematoder i jorden. Kryddtagetes kan dĂ€rför vara bra att odla tillsammans med morötter, sallat, betor och mangold, nĂ€mner Anne.
I en lĂ„ngsiktig planering ingĂ„r Ă€ven att tĂ€nka pĂ„ vĂ€xtföljden sĂ„ jorden inte ânöts utâ. Helst ska det gĂ„ fyra Ă„r innan potatis odlas pĂ„ samma plats igen.
â Vissa sjukdomar och angrepp kan pĂ„ det sĂ€ttet minskas och man kan utnyttja nĂ€ringen pĂ„ ett effektivt sĂ€tt, sĂ€ger hon och nĂ€mner gröngödsling.
Man sÄr dÄ sÀrskilda vÀxter, som slÄs och myllas ned i jorden pÄ vÀxtplatsen. Detta ger en levande jord att odla pÄ nÀsta Är.
Blivande odlare uppmuntras alltsÄ att lÀgga ribban högt planeringsmÀssigt, men ocksÄ vara flexibel. Varje odlingsplats har sina utmaningar.
â Du behöver inte ha en perfekt plan för hela din odling första Ă„ret. Du kommer lĂ€ra dig efter vĂ€gen, vilja göra om, hitta nya sĂ€tt och lösningar med tiden. Huvudsaken att du odlar! avslutar Anne Sandlund.