Att skissa upp sitt trädgårdsland, gärna färgkodat, gör underverk för planeringen.
Odlarens årshjul
På Ljusvassgården kan familjen Sandlund se tillbaka på tre olika odlingsomfattningar sedan 2010.
I början var det tre stora pallkragar, som tog cirka 30 minuter i veckan i anspråk från slutet av maj till oktober. När de ökade till odling för husbehov ökade ansträngningen till ett par timmar i veckan.
Åren som de även odlat till försäljning ökar tidsanspråket till en halvtid – 20 timmar i veckan.
I februari är odlingsmarken gömd under en halvmeter snö, men det innebär inte att odlaren vilar på sofflocket. Det gäller att ligga steget före.
– Det är nästan lika roligt att planera odlingsåret som själva odlandet! utbrister Anne Sandlund.
Hon gör redan under vintern en planering för vad hon ska så varje vecka utifrån fyra metoder: förodling inomhus, förodling i växthus, sådd direkt på friland och sådd i växthus.
– På så sätt kan jag fokusera på en vecka i taget och behålla fokus på det som är viktigt att prioritera just den veckan, förklarar Anne och betonar att det även är bra att få visionen på pränt genom att skissa och rita upp odlingen.
Innan man börjar planera odlingen kan man ställa två frågor till sig själv: ”Vilka grönsaker tycker jag/familjen om att äta?” och ”Hur mycket behöver jag/familjen per vecka av aktuell grönsak?”.
– Odla sånt ni tycker är gott och kommer att äta upp, betonar Anne Sandlund.
När det gäller vitkål kan du välja en sort som går bra att lagra eller en som blir klar snabbt.
Om du anser dig behöva 40 vitkålshuvuden under ett år, så planterar du 50 vitkålsplantor (bra med viss säkerhetsmarginal), med 40 centimeters avstånd. Då behöver 20 radmeter odlingsutrymme avsättas.
Om din odlingsyta är begränsad börjar beräkningen i stället i andra änden (utrymme delat med avstånd ger antalet).
– Det blir dyrt och varken klimatsmart eller tidseffektivt att dra upp en massa plantor som du sen inte har plats för eller inte orkar ta hand om, understryker Anne.
– Att odla alldeles för lite plantor i förhållande till ytan du har blir inte heller hållbart. Då står du där med ett trädgårdsland med mer ogräs än grönsaker, tillägger hon.
Grönsaker är på vissa sätt som människor: en del växer i varandras närvaro, medan andra inte tål varann.
– Vissa växter får lätt samma sjukdomar, då de ingår i samma familj. Ett exempel är potatis och tomat, som bör hållas på bra avstånd från varandra, säger Anne Sandlund.
Med god planering räcker skörden hela vägen till nästa vår.
Potatis trivs inte heller med gurka, jordärtskocka, kålväxter, selleri, squash och pumpa.
– Tagetes är en gröda som minskar skadliga nematoder i jorden. Kryddtagetes kan därför vara bra att odla tillsammans med morötter, sallat, betor och mangold, nämner Anne.
I en långsiktig planering ingår även att tänka på växtföljden så jorden inte ”nöts ut”. Helst ska det gå fyra år innan potatis odlas på samma plats igen.
– Vissa sjukdomar och angrepp kan på det sättet minskas och man kan utnyttja näringen på ett effektivt sätt, säger hon och nämner gröngödsling.
Man sår då särskilda växter, som slås och myllas ned i jorden på växtplatsen. Detta ger en levande jord att odla på nästa år.
Blivande odlare uppmuntras alltså att lägga ribban högt planeringsmässigt, men också vara flexibel. Varje odlingsplats har sina utmaningar.
– Du behöver inte ha en perfekt plan för hela din odling första året. Du kommer lära dig efter vägen, vilja göra om, hitta nya sätt och lösningar med tiden. Huvudsaken att du odlar! avslutar Anne Sandlund.