Familjen Sandlund (Sigrid, Anders, Signar, Anne och Sven, samt jämthunden Gorma) ser fram emot odlingssäsongen 2024. Och med ett besök i månaden får även Norrans läsare hänga med!
Under vintern 2023/24, där snöstorm ena dagen varvats med 30 minusgrader nästa, är det nog inte många som tänkt på det kommande odlingsåret. Men för familjen Sandlund är planeringen redan i full gång.
Det var 2010 som Anne och Anders Sandlund köpte hus i Ljusvattnet och det var faktiskt inte tanken på odling som var främsta argumentet, trots byns starka identitet som jordbruksbygd.
– Men nu fanns ju plötsligt alla möjligheter, så vi tänkte att vi testar, berättar Anne Sandlund.
Tre träramar à 1x3 meter placerades i trädgården, motsvarande yta grävdes ur och ramarna fylldes sedan med gräsklipp, löv, gammalt ensilage och koskit. Därefter såddes fröer: morot, sallat, rädisa och rödbetor.
– Jag tänkte: ”Hur ska jag kunna sköta allt detta! Det är ju jättestort!”, minns Anne Sandlund.
Vattning, ogräsrensning och täckning med gräsklipp ledde till första skörden på sensommaren. Allt blev inte lyckat, men morötterna blev jättefina.
– Det var första gången jag kände mig stolt över att kunna odla något ätbart. Sen var jag fast! utbrister Anne.
Sedan har anledningarna till stolthet bara ökat. Dels har tre barn fötts under årens gång, som vuxit i samma takt som odlingarna.
Till slut räckte inte trädgården till för odlandet, så familjen utökade genom att plöja upp ett land på andra sidan vägen. Där sluttar en åker ned mot den likt en bowlingkägla formade Lappsjön och där anlades 40 meter långa bäddar.
– Till slut hann vi inte äta upp och ta hand om alla grönsaker. Då väcktes tanken att kunna dela skörden med andra, med folk i vår bygd, berättar Anne Sandlund.
Ett av argumenten var att detta var ett steg mot gamla tiders mer hållbara konsumtion – att äta närodlade grönsaker utan kemiska bekämpningsmedel och som inte färdats runt halva jorden.
Sandlunds har under några år sålt överskottet av grönsakerna – något år även i prenumerationsform – men gick i fjol ned en aning i omfattning under yngsta barnets första år.
Den här vintern har det varit fullt upp med att hålla passagen till grönsakslagret öppen.
I år ska de åter öka odlingen och sälja överskottet i närområdet.
Att odla just i Norrland och Ljusvattnet har både sina fördelar och utmaningar.
Lång vinter och svalare klimat ger en kortare och mer intensiv säsong, men samtidigt är skadeinsekter inte lika utbredda som söderöver.
Långa ljusa sommarnätter gör att vissa grönsaker går för fort i blom, medan andra grönsaker gynnas av detsamma.
Det må kännas avlägset just nu, men även 2024 lär Anne får skörda broccoli i plastback.
Den lätta sandiga jorden gör att backen snabbt blir gynnsamt torr på våren, men samtidigt innebär det att jorden måste tillföras mull och vattnas desto mer.
– Men det går att odla mycket mer grönsaker och blommor än man först tror, bara man är lite påhittig. Säsongen går att förlänga på olika sätt, betonar Anne Sandlund.
Anne och Anders kombinerar sina ”vanliga” jobb med odlandet och försöker kalibrera den rätta balansen.
– Det blir också som ett sätt att leva, något som alltid finns närvarande och med i tanken. Hur vi odlar vår mat, lagrar den, sparar den och använder och äter den under året, säger Anne.
Nu ska alltså Norrans läsare få följa med på en färg-, smak- och lärorik resa i ”Odlarens årshjul” under 2024.
– Vi vill inspirera och visa hur mycket som faktiskt går att odla på en liten gård i Västerbotten, avslutar Anne Sandlund.