Det är fullt upp i byagården i Ljusvattnet.
Solen har knappt hunnit gå upp, men det är redan full fart i byagården i Ljusvattnet. Ett tiotal familjer är på plats – barnen ritar, pysslar, läser och leker medan de vuxna dricker kaffe. Lokalen sjuder av liv.
Träffarna här i byagården anordnas en gång i veckan och är ett tydligt exempel på den gemenskap och det engagemang som finns i trakten. Många småbarnsfamiljer har flyttat till byarna runt Ljusvattnet på senare år.
Men framtidstron och tillväxten kommer med en baksida. En grupp vårdnadshavare har räknat ut att det i år är hela 15 barn som vill börja på förskolan i Skråmträsk, en dryg mil norr om Ljusvattnet. Men i höst finns det bara plats för nio nya barn på förskolan.
Föräldrarna är oroliga att övriga barn riskerar att placeras på någon annan förskola i kommunen.
– Det är många barn här ute i byarna. Vi värnar om att de ska få växa upp tillsammans och gå i samma förskola. Det är ju på grund av gemenskapen som vi har valt att bo här, säger föräldern Linn Normark.
Ett antal vårdnadshavare från Skråmträsk, Ljusvattnet, Järvtjärn, Bröntjärn, Nyliden och Bjurfors har gått ihop och skickat en skrivelse till Skellefteå kommun, där de argumenterar för en utökning av förskoleplatserna i Skråmträsk. Tillfälliga moduler skulle kunna vara en kortsiktig lösning, säger de.
”De verkar inte vilja att folk ska bo ute i byarna”, säger Petter Knyck.
– Vi förstår ju att man inte kan bygga en ny förskola på ett halvår. Men någonting måste göras, säger föräldern Fredrik Stenberg.
Linn Normark håller med:
– Kommunen känner kanske oro över att den här ökningen bara är tillfällig. Just därför skulle en temporär lösning vara en bra idé till att börja med.
”En temporär lösning skulle kunna vara en bra idé”, säger Linn Normark.
Flera vårdnadshavare upplever också att besked om placering dröjer alldeles för länge, vilket spär på oron. Petter Knyck säger att han fick tjata på kommunen flera gånger för att veta var hans barn skulle få plats.
– Till sist lyckades de "vrida ut" en plats åt oss i Klutmark. Det är i alla fall bättre än inne i stan, säger han.
Föräldrarna anser att kommunen är aktivt ointresserade av att genomföra någon slags förändring. Eftersom det finns registrerat hur många barn som föds, så menar de att kommunen har haft bra möjligheter att i god tid förebygga platsbristen.
– I stan kanske man måste köra fem minuter längre om man får plats på en annan förskola. Här handlar det om kanske femtio minuter längre. Det finns risk att man behöver lägga om livspusslet, byta jobb för att få det att fungera, säger Fredrik Stenberg.
Med tanke på Skellefteås expansion, kan ni ha förståelse för att brist på förskoleplatser kan uppstå?
– Självklart. Men det känns som att deras grundstrategi är att folk ska flytta till stan. De vill inte bygga ut förskolor, de vill centralisera hela tiden. De vill helt enkelt inte att man ska bo här, säger Petter Knyck.
Solen har knappt hunnit gå upp och det är redan full rulle i byagården.
Kerstin Steinvall är avdelningschef för förskolan i Skellefteå kommun. Hon skriver i ett svar till vårdnadshavarna att det är beklagligt att besked om placering dröjer och att det finns en målsättning om att vårdnadshavare ska få ett erbjudande senast en månad innan sitt garantidatum.
Till Norran säger Steinvall att hon förstår föräldrarnas oro och att det bästa förstås är om man kan hålla ihop barngrupperna.
– Men i den samhällsomvandling vi är i nu kommer det att vara en utmaning, för vi vet inte riktigt var alla barn kommer att bo i framtiden. Vi brukar prata om tre större områden; kompetens, kvalitet och kapacitet. Vi behöver utöka på flera håll i kommunen och måste kunna se hållbarhet över tid.
Att få till stånd en tillfällig modullösning kan vara lättare sagt än gjort, säger Kerstin Steinvall. Hon betonar att det är flera förvaltningar som ansvarar för dessa frågor, men ger sig på en förklaring:
Kerstin Steinvall, avdelningschef förskola vid Skellefteå kommun.
– Vi har ett ansvar för att det ska finnas en ekonomisk balans. En utökning kan ta tid eftersom ärendet ska beredas, det ska tas upp i nämnden, sedan ska det sökas bygglov, upphandlas moduler, det ska levereras och iordningställas. Allt det där är också förenat med kostnader.
Behovet av förskoleplatser ses över hela tiden, säger Steinvall. Enligt henne planerar kommunen för att alla ska kunna få plats så nära hemmet som möjligt.
– När vi tittar på befolkningsprognosen ser vi att det egentligen inte finns behov av en utbyggnad i området just nu, men det kan ändras, säger Kerstin Steinvall.
Men det går ju inte ihop med vad föräldrarna säger?
– Vårdnadshavarna ser över helår, medan vi placerar och planerar kapacitet och bemanning både på kort och lång sikt. Det är bara två barn som inte har fått plats i Skråmträsk under våren. Och så har vi två barn på kö, som kommer nu under våren. Så sammanlagt blir det fyra barn och som det ser ut kommer vi att rymma alla i Skråmträsk nu framtill hösten.
En förälder uttryckte det som att ni inte vill att familjer ska bo utanför stan.
– Så är det absolut inte. Jag förstår att man som invånare inte ser den statistiken som jag har. Men vår lokalenhet bedömer helt enkelt att det inte är en hållbar ökning av barn för att utöka i just Skråmträsk.