Stig Atterhem. Foto: Bo Fuhrman.
Att besöka Stig på Nyckelgatan, Södra Sunnanå, är fascinerande. Han minns allt, kanske inte alltid efternamn, men årtal, händelser och udda upplevelser. Som till exempel första händelsen i livet.
– Hos hovfotograf Nordén i Lövånger. Jag satt på fårskinn och fotografen gömde sig bakom ett svart skynke. Kanske var jag dryga året? Skrämmande och märkvärdigt, minns jag, säger han.
Mamma dog i barnsängsfeber tre månader efter Stigs födelse. Ettan–fyran gick han i Lövånger innan resan gick vidare till Burträsk tillsammans med pappa Johan, som ägde Lövångers Handels AB. Femte klass började han i Röda skolan i Burträsk.
– Vi var 38 elever och magistern Alfred Zingmark hade hög ambition. Behövdes det låg en örfil nära. Jo, jag fick smaka, minns Stig.
Som tolvåring flyttade han ensam till Skellefteå och gick högre allmänna läroverket. Stig var inackorderad hos sin farbror, flottningschef Efraim Andersson, och såg tarzanfilmer på bio och köpte glasstrutar på torget, på helgerna åkte han hem till Burträsk.
Intresset för trä och slöjd väcktes tidigt. Han utbildades på Åsells möbler, Moröns snickeri och Arthur Bergstrands Snickeri. Just hos Bergstrands skadades Stig svårt av en fyrkantskutter. Handen fläktes upp, han blödde ymnigt, men blodet frös i 40 minusgrader när han gick till doktor Svensson.
Dramatiskt, Stig!
– Det kan man nog påstå. Doktorn sydde ihop handen och sa: ”sluta med livet på snickargolvet”. Bättre råd har jag inte fått!
Stig utbildade sig till slöjdlärare, fick jobb på Moröskolan och slutligen Norrhammar, 1953–82.
Sedan dess har Stig inte precis rullat tummarna. Han har bland annat byggt hus till alla fem barnen. Men vi pratar också hjälteinsatser, som när han fiskade upp två 15-åriga grabbar som hamnade på tvärdjupt vatten i Burträsket.
– De låg på tre och en halv meter. Ena killen klarade sig efter mun mot mun-metoden. Den andra dog. Då mådde jag fruktansvärt illa, säger Stig.
Han minns också lumpartiden vid I 20 i Umeå som värnpliktig officer på 40-talet.
– Då höll Sverige på att rasa ihop. Vi hade pistolen i nacken och släppte genom tyska transporter till Norge. Vi var livrädda.
I dag är Stigs liv lugnare, men karln är alltid igång med diverse projekt. Sitt livs historia påbörjade han 2007, tolv fullspäckade A4-sidor. Men mer ska det bli, garanterat.
– Det är mitt mål, säger han.
Då höll Sverige på att rasa ihop.
Hyllan tillverkade Stig Atterhem som gesällprov när det begav sig. Foto: Bo Fuhrman.