På golvet i gymnastiksalen sitter elever från klass ett, två och tre samlade i en ring. Tillsammans med danslärarna Elina Elestrand och Susanna Knutas hittar de på olika rörelser som kan kopplas till ordet makt.
– Fem, sex, sju, åtta ... Lägg armarna i kors, titta bort, vänd er halvt om med ryggen, upprepar Susanna Knutas medan gruppen går igenom rörelserna.
Med dansens hjälp försöker Susanna, Catrin Jonasson, HannaMaria Albertsson och Elina Elestrand utforska olika maktstrukturer. Samtliga fyra dansare ingår i det Stockholmsbaserade danskompaniet Alienoch de tre förstnämnda har dessutom sina rötter i Västerbotten.
Nu har de återvänt till länet och Ånäset för att bo och arbeta med sitt nya projekt i en månad.
– Det blev just Ånäset eftersom jag är härifrån och det var jag som ansökte om projektstödet. Det känns jättekul att vara tillbaka och det är första gången jag genomför ett dansprojekt i min hembygd, förklarar Catrin Jonasson.
Projektet är ett samarbete mellan Norrlandsoperan och River Storiesmed stöd av Dans i Västerbottenoch Robertsfors kommun.
– Vi har fått ett otroligt varmt mottagande från de som bor här. Det är också kul att kommunen ställer upp och stöttar oss, annars skulle vi ju inte kunna göra det här, säger Catrin.
Varje dag mellan nio till fem dansar de i Nybyskolans gymnastiksal. Resultatet kommer att synas i den egenproducerade föreställningen "The Game" i slutet av september. Temat har de valt själva.
– Genom dansen har vi försökt se vem som har makten. Uppträder vi på en scen är det oftast vi som har makten, men tar vi dansen till någon annan plats så är det kanske åskådarna som har makten där. Därför har vi åkt runt och dansat på några olika offentliga platser, för att se vad som händer. Det är flera som har kommit fram och varit nyfikna och frågat vad vi gör här, berättar HannaMaria Albertsson.
I gymnastiksalen fortsätter dagens workshop och när eleverna och danslärarna har bestämt sig för vilka rörelser de vill använda försöker de sätta ihop dem till en hel dans. Elina Elestrand slår på musiken och skratten avlöser varandra medan de repeterar den färdiga dansen.
Nioåriga Tilda Lundström är nöjd med dagen och ser fram emot den kommande föreställningen som eleverna bjudits in att titta på.
– Det har varit jättekul. Jag har dansat mycket förut, fast hemma, säger hon entusiastiskt och kramar om ledarna.
– Ja allt var kul! Jag brukar också dansa och sjunga till musik hemma, instämmer kompisen Isabelle Vestberg, nio år.
När projektet är färdigt kommer de fyra dansarna återvända till Stockholm för nya äventyr.
– Då drar vi igång nya projekt. Men det har varit otroligt roligt och lärorikt att vara här. Ofta får vi inte så mycket tid på oss att repetera till en föreställning, men nu har vi en hel månad på oss att fokusera på en sak, säger Susanna Knutas.
Det känns jättekul att vara tillbaka och det är första gången jag genomför ett dansprojekt i min hembygd.