Favorit. Varje gång beställer Ulf en macka med köttbullar.
Stämningen är hög och skratten avlöser varandra runt bordet på Café Benjamin i Morö Backe kyrka. Två gånger i veckan samlas de på kaféet och fikar. Det är tack vare eldsjälen Ulf Levander det blir av. Ulf är nämligen den som ser till att kompisarna, som inte kan gå själv, kommer sig hit.
– Sedan 1996 har jag kontinuerligt varit här och fikat. Jag följde morsan hit medan hon levde, men sällskapet växte och vi blev fler och fler. Vi har en bra gemenskap i gänget, säger Ulf.
Två gånger i veckan samlas de på Morö backe. Trots att Ulf bor på Sörböle cyklar han hit varje gång – hela året och oavsett väder.
Birgitta Sandberg, 77 år, missar inte gärna en fikastund med gänget. Trots att hon bor strax intill kyrkan tar hon sig inte hit för egen maskin. Där kommer Ulf in som en räddande ängel och hämtar henne i lägenheten.
– Jag ser alltid fram emot att träffa gänget. Vi är flera som inte skulle komma oss ut om inte Ulf fanns. Han är toppen, säger Birgitta och tittar på Ulf.
Under åren har gruppens sammansättning förändrats. Många har gått bort, men flera har kommit till. Den gemensamma nämnaren har hela tiden varit Ulf. Personalen på kaféet påpekar att Ulf även är en ”extravaktmästare”.
– Jag brukar hjälpa dem att ta ut och ställa in skyltarna. Det händer till och med att jag skottat snö några gånger, säger han.
Ulf brukar dyka upp vid tiotiden trots att fiket öppnar först klockan halv tolv.
– Vi sitter här och babbla innan det öppnar, säger Ulf och de andra börjar genast skratta igenkännande.
Bordet är alltid detsamma – det runda bordet inne i hörnet. Ibland är de så många att två bord skjuts ihop.
– Här sitter vi och fikar. Alla dricker kaffe och påtår – ja det brukar bli minst 4 koppar. Ingen av oss kan vara utan dessa stunder. Fotvård och besök på hälsocentralen får vänta. Ingen bokar in något på de här dagarna, säger Ulf och Birgitta inflikar snabbt:
– Klockan går så fort när vi träffas. Vi skrattar så tårarna rinner. Ett gott skratt förlänger livet, säger hon och alla vid bordet börjar skratta.
Sture Fjällström lever ensam sedan några år tillbaka och tar bussen från Sjungande Dalen för att få vara med i gemenskapen.
– Vi som är ensamma har bara fyra väggar att titta på. Det här är en viktig stund på dagen, säger han.
Det blir långa dagar för Ulf som kommer hem vid fyratiden på eftermiddagen. Då tar kvällsaktiviteterna vid.
– Jag handlar och hjälper till hemma hos Bernt Wahlberg, säger Ulf och kramar kompisen Bernts hand.
Under sommaren är kaféet stäng, men det hindrar inte sällskapet att träffas. Då beger sig hela gänget till Tuvagården i Norra Tuvan. Där väntar fika och umgänge.
– Då blir det färdtjänst, men jag cyklar givetvis, säger Ulf.
Vi är flera som inte skulle komma oss ut om inte Ulf fanns. Han är toppen.
Norran. I väntan på att kaféet öppnar läser Ulf dagens tidning.
En hjälpande hand. Färdtjänsten kommer med Bernt Wahlberg och Ulf hjälper honom in.
Kompisar. Ulf Levander och Bert Wahlberg träffas både dag- och kvällstid.
Roligt. Bernt Wahlberg, Margareta Burlin och Birgitta Sandberg skrattar och har det bra i fikagemenskapen.
Kaffe med dopp. Ulf Levander är den som hämtar kaffe åt alla. Margareta Burlin och Birgitta sandberg tar tacksamt emot hjälpen.