”Sotiga fingrar” sticker ut

Gårdsplanen badar i sol när kycklingarna springer in och ut under det röda trästaketet. Hönsen sprätter omkring och hundarna Moa och Bosse söker välbehövlig skugga under långbordet. Det är runt detta bord, med udda, färgnötta trästolar, som gästerna samlas de lördagskvällar som gårdskaféet är öppet.

– Så länge det finns plats runt långbordet sätter sig folk där, det är jättemysigt och ett konstant samtal hela tiden. Det som förvånat mig är att gästerna tar sig tid, de sitter i en–två timmar och det gör att man lär känna människor. I vanliga fall har jag ingen kontakt med sommarstugeägarna men det får jag här, säger Anna.

Det har snart gått fem år sedan hon och maken Rune förälskade sig i huset och flyttade till Burvik. Anna, som är utbildad inom hälsopedagogik och före detta gruvarbetare i uppväxtorten Malmberget, har alltid varit fylld av idéer. Många har förverkligats inne i huset och nu i sommar tog hon även tag i en mer offentlig: Café Sotiga fingrar.

– Jag ville ha ett namn som stack ut och som kanske väckte lite nyfikenhet. Sen är det ju lite ovanligt med kaffe som kokas över eld och så, säger Anna, som hade haft tanken ett tag.

– Jag har tyckt att det skulle vara mysigt med ett gårdskafé, men det har inte varit mer än så. Men jag har ganska kort från tanke till handling så när jag väl kom på att jag skulle prova tog det bara en vecka innan jag öppnade för första gången, säger Anna.

Med en halv dags marginal hann hon mura upp vedspisen som nu utgör hjärtat i kaféet och har en central plats på gården. Bullarna bakas i vedspisen, även övrigt fikabröd är hembakt och kaffet kokas över eld i den takt det tar slut.

– Det ska få ta lite tid, det är ingen löpande band-princip, utan jag tar mig tiden att koka kaffet på elden. Jag vill ha den här genuina känslan, den ska finnas i allt. Jag vill att gästerna ska komma mig nära och det är därför jag bjuder hem dem till mitt hem, säger Anna.

Trots att kaféet mest är på prov den här sommaren har många hittat hem till familjen Olsson. Redan andra kafékvällen tog sittplatserna slut, så Anna fick lägga ut trasmattor i gräset och komma på nya kreativa lösningar. Till nästa öppningstillfälle hade hon tagit ut en gammal kökssoffa för att få fler sittplatser runt långbordet och tillverkat en ny myshörna under körsbärsträdet.

Ganska lättlösta och angenäma problem med andra ord.

– Jag tycker att man ska följa sina drömmar, om man gör det man vill så löser sig resten.

Fotnot: Ta del av Annas liv på http://nyblogg.enjoykom.se

Jag vill att gästerna ska komma mig nära.

Gäster kan slå sig ner runt långbordet, under körsbärsträdet eller i rosenbersån med Bosse. Foto: Elisabeth Eriksson.