Båtlivet. Båtarna blir fler och fler för varje år. De senaste åren har dessutom vattenskotrarna blivit allt mer populära. Foto: Lars Eriksson.
Under de varmaste sommardagarna så lockar havet som mest. I dag är Kågefjärden förföriskt vacker, som en målning av den perfekta sommardagen. Dessutom bjuds det på en lätt bris som svalkar skönt i värmen. Som ett bevis på de perfekta förhållandena gapar flertalet av båtplatserna tomma i hamnen. En dag då kan inget hända, eller kan det? Andreas Stenlund och Fredrik Andersson, Sjöräddningssällskapet, vet bättre.
– Det kan slå om och bli dåligt väder. En sådan här dag är det inte helt ovanligt att det blir dimma, säger Fredrik samtidigt som han kliver runt på Sjöräddningssällskapets båt och gör loss förtöjningen.
Fredrik och Andreas jobbar frivilligt och ideellt, precis som alla andra sjöräddare i Sjöräddningssällskapet. Utan ersättning ställer de upp och ser till att de båda räddningsbåtarna i Skellefteå kan rycka ut under hela sommaren, oavsett tid och dag. Allt finansieras av medlemsavgifter och donationer.
– Vi gör det här på vår fritid, säger Andreas.
Andreas Stenlund släpper lös några av båtens 625 hästkrafter och riktar in fören mot Bergskär. En ö som nås på bara några minuter från båthamnen i Kåge.
Båtlivet har de senaste åren tagit rejäl fart. Ökat intresse innebär också att fler människor med mindre sjövana är ute till havs.
– Som ny båtägare så bör man vara ödmjuk och försiktig. Det gäller att ha respekt för havet, säger Andreas och får medhåll av Fredrik.
Sjöräddarna uppmanar båtfolket att våga fråga och inte gissa. Det rådet gäller inte bara nybörjare utan alla som känner att de inte riktigt förstår eller behärskar en viss situation. Fredrik och Andreas tycker dessutom att så många som möjligt ska utbilda sig och gå kurser. Det är nämligen kunskapen som kan förebygga eventuella tillbud.
Fredrik menar att havsmiljön och båtlivet är så pass skiftande att alla har något att lära, oavsett hur erfaren man är.
– Jag har varit sjöräddare i nio år, men lär mig något nytt varje dag. Man blir aldrig fullärd. Havet kan vara farligt och oftast beror det på att du själv sätter dig i den situationen. Många faror går att undvika om man bara har kunskapen, säger han.
Fredrik och Andreas menar att båtfolket i norra delen av Sverige har ganska höga kunskapsnivåer och att de även är säkerhetsmedvetna.
– Men vi har sett att man ofta drar sig för att be om hjälp. För många är det en sista utväg, men det kanske ska vara den första åtgärden istället, säger Fredrik och menar att det är bättre att larma en gång för mycket än en gång för lite.
Innan man åker ut på havet bör man vidta några förebyggande åtgärder. Det är viktigt att ha en livlina in till land. Livlinan kan vara att någon vän eller anhörig vet vart man är på väg och hur länge man blir borta. Dessutom bör man ha med sig ett vattentätt mobilskydd så att telefonen fungerar även om man råkar hamna i vattnet.
– Vi kan se att alla som larmat själva har blivit räddade och klarat sig, säger Andreas.
En positiv och tydlig trend är att fler och fler använder flytväst. I dag säljs västarna i alla möjliga färger, till och med svart och marinblå vilka är nästan hopplösa att se när de ligger i vattnet. Fredrik och Andreas uppmanar att man köper en väst i en färg som syns, till exempel röd eller gul.
När man väl har köpt sin väst – livförsäkringen – så ska man även ha den på sig. En uppmaning som gäller alla som vistas på båten.
– Vi har sett barnfamiljer där alla utom de vuxna har burit flytväst, till och med hunden kan ha en flytväst på sig, säger Fredrik.
Fem tips
Fredrik och Andreas viktigaste säkerhetstips
Flytväst:
”Med tydliga och klara färger, gärna röd eller gul. Flytvästen är grundläggande för att ha möjlighet att överleva i vattnet.”
Kontaktväg in till land:
”Se till att ha ett vattentätt mobilfodral så att det går att larma även om du hamnat i vattnet.”
Anhöriga:
”Meddela vänner eller anhöriga om din planerade färdväg. Om det hänt något och de börjar saknar dig kan de larma.”
Kunskap:
”Mycket kan förebyggas med kunskap och erfarenhet. Var ödmjuk och fråga dem som vet.”
Våga be om hjälp:
”När kunskapen tar slut och fara kan uppstå, ska du skaffa hjälp. Gör det i tid.”
Vi kan se att alla som larmat själva har blivit räddade och klarat sig.