Som en fullsatt ishall

Sida vid sida och med ryggen vänd mot betraktaren trängs de i hyllorna. Dikt och lögn samsas med torra fakta och dokumentära berättelser. ”Det här är en skattkista”, säger Mikke Ejrevi på Skellefteå Stadsbibliotek.

Förberedelser. ”Jag ska till Island i sommar”, säger Ola Enros, Skellefteå, och bläddrar i en resebok. Foto: Lars Eriksson.

Förberedelser. ”Jag ska till Island i sommar”, säger Ola Enros, Skellefteå, och bläddrar i en resebok. Foto: Lars Eriksson.

Foto: Foto: Lars Eriksson.

Livsstil & fritid2015-03-03 19:00

Här blir orden till berättelser, samlad mellan två pärmar till en hel bok. Krig och kärlek, lycka och olycka eller glädje och sorg, inget är för stort eller för futtigt för att rymmas i dessa förpackningar av berättelser. Det finns helt enkelt inga gränser för vad en bok kan handla om. På Stadsbiblioteket i Skellefteå finns närmare 100 000 böcker i samlingarna.

– Det är en lyx att få läsa och sätta sig in i andras tankar, säger biblioteksenhetschefen Mikke Ejrevi.

Längst in bland hyllorna går Susanne Forsberg och letar bland böckerna. På en liten vagn som hon skjuter framför sig lägger hon ner sina bokfynd.

– Med böckernas hjälp kan man komma in i en annan värld och se sakar från ett annat håll. Här på biblioteket finns hur många böcker som helst att välja mellan. Dessutom är det gratis, säger hon.

Inez Lundmark gör sig klar att lämna biblioteket. Hon är storläsare och i dag är det sex böcker som får följa med hem.

– Det här är kanske läsning för två veckor. Annars går jag hit och lånar nya, säger hon.

Trots att besökssiffrorna sjunker något är det många som tar chansen att låna böcker på biblioteken i Skellefteå. Varje år lånas närmare 700 000 böcker ut och det är en siffra som ligger ganska konstant.

– Vi har lika många besökare på stadsbiblioteket som Skellefteå AIK har på sina hemmamatcher. Räknar man in alla bibliotek i kommunen har vi mer än dubbelt så många besökare, säger biblioteksenhetschefen Mikke Ejrevi.

Den mest lånade titeln blanda alla böcker under förra året var en barnbok: Mamma Mu städar av Jujja Wieslander. Och inte nog med det, hennes böcker om kossan Mu ligger även på andra, tredje och fjärde plats. Först därefter kommer en vuxenbok: Lyckliga gatan av Liza Marklund.

– Vi har jättemånga som aldrig lånas ut, men det finns böcker som har ett värde trots att det är långt mellan lånen. Böcker har också ett kulturarvsvärde. Vi vill ha en bokskatt av våra västerbottniska författare.

Förutom att biblioteket ska tillhandahålla böcker för utlåning vill Mikke att de ska inspirera ungdomar till att upptäcka läsningens tjusning. De kan i dag se ett tapp bland unga vuxna mellan 16 och 25 år. Han menar att läsvanor går i arv och att de har en stor uppgift att visa ungdomar på läsningens fördelar och möjligheter.

– Uppgiften är att få ungdomar att hitta glädjen med läsning så de kan upptäcka den här skatten vi har. Målsättningen är att få barn och ungdomar i Skellefteå ska vara bäst på läsning. De ska helt enkelt gilla att läsa. Då blir man en god läsare och får läsförståelsen på köpet, säger han.

För att lyckas med det måste de synas och verka utanför bibliotekets väggar. De måste få med föräldrarna samt samarbeta med skolor och föreningar, förklarar Mikke.

På biblioteken ska man också kunna få ta del av musik, konst och en massa annan kultur.

– För vissa kan klivet att besöka oss vara stort och då vill vi att man ska kunna komma hit av andra anledningar än att låna en bok. Då kanske man passar på att låna en bok när man ändå är här. Alla vägar till en bok är bra.

Trots att vissa talar om att boken som medium är död eller åtminstone är på väg att fasas ut så är bokutgivningen större än någonsin, berättar Mikke.

– Det finns oändligt massa berättelser i bokform. En läst bok kan i sin tur skapa många nya berättelser och det är fantastiskt. Boken kommer inte att dö, säger han.

Vi har lika många besökare på stadsbiblioteket som Skellefteå AIK har på sina hemmamatcher

undefined
Många. Varje bok är en egen värld och på Stadsbiblioteket finns 100 000 böcker. Foto: Lars Eriksson.
undefined
Förberedelser. ”Jag ska till Island i sommar”, säger Ola Enros, Skellefteå, och bläddrar i en resebok. Foto: Lars Eriksson.
undefined
Pluggar. ”Jag gillar att sitta på biblioteket för där har jag ingen tv eller dator som stör”, säger Emelie Gradin, Medle. Foto: Lars Eriksson.
undefined
Nya världar. Susanne Forsberg, Boviken, gillar att läsa och fyndar gärna bland låneböckerna på biblioteket. Foto: Lars Eriksson.

Mest lånade barnböckerna 2014

”Mamma Mu städar”, Jujja Wieslander.

”Mamma Mu läser”, Jujja Wieslander.

”Mamma Mu bygger koja”, Jujja Wieslander.

”Mamma Mu gungar”, Jujja Wieslander.

”När Findus var liten och försvann”, Sven Nordqvist.

”God natt, Alfons Åberg”, Gunilla Bergström.

”Pannkakstårtan”, Sven Nordqvist.

”Kalas Alfons Åberg”, Gunilla Bergström.

”Känner du Pippi Långstrump?”, Astrid Lindgren.

”Alfons och odjuret”, Gunilla Bergström.

Mest lånade skönlitterära böckerna2014

”Stalker”, Lars Kepler.

”Utan personligt ansvar”, Lena Andersson.

”Den man älskar”, Mari Jungstedt.

”Den stumma flickan”, Michael Hjort och Hans Rosenfeldt.

”Skuggorna”, Katarina Wennstam.

”Jag heter inte Miriam”, Majgull Axelsson.

”Liv till varje pris”, Kristina Sandberg.

”Britt-Marie var här”, Fredrik Backman.

”Lejontämjaren”, Camilla Läckberg.

”Himlen är alltid högre”, Jonas Moström.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!