En som vet är Sture Forsgren. Han har läst massor av hälsningar eftersom han är hängiven samlare sedan tiotalet år. Främst gillar han vykort som är riktigt gamla. De ska vara svartvita eller handkolorerade, inte senare än 1950-tal.
Det typiska turistvykortet lyser med sin frånvaro samlingen. De flesta tycks ha skickat kort från sin egen hembygd.
När vi tittar på hälsningarna, skrivna i snirklig stil med gammeldags bläckpennor, kan man möjligen känna att man inkräktar på något privat.
Å andra sidan fanns ju brevet även då, för den som hade känsligare budskap.
Vykort fanns redan i slutet av 1800-talet, Sture har några sådana i sin samling. I början av 1900-talet slog det sedan igenom, och det blev ett enormt vykortsskrivande.
På den tiden hade folk inte telefon eller kamera. Att skicka en enkel hälsning på ett foto var nytt på många vis.
Motiven var ofta gatumiljöer eller vackra hus. Någon tidig industri syns också.
Hur kommer det sig att vykorten inte blev kastade? Sture säger att många hade en särskild vykortspärm. Korten blev fint samlade och slapp försvinna i allmänt bråte.
Sture har någon gång köpt kompetta album, men oftast handlas det med lösa kort på de specialauktioner där han köper/säljer.
Vykorten sparas i arkivlådor, sorterade efter ort.
Främst har han lokala motiv, men han samlar även på Norrbotten eftersom hustrun Gunvor kommer därifrån.
Jag har även en del bättre från övriga Sverige.
Med bättre menas hög ålder, ovanligt motiv, bra skick. Vänder man på vykortet ska det helst ha felfritt frimärke och läsbar stämpel. Är stämpeln från en ovanlig postort är det ett plus.
Till sist är det trevligt om meddelandet är läsbart och tidstypiskt.
Skrivna vykort är alltså värdefullare än de som är oanvända.
Vykort betingar inte några höga priser. Det dyraste Sture köpt kostade 250 kronor och föreställer Myrhedens järnvägsstation. Det dyraste han sålt fick han 500 kronor för.
De flesta orter höll sig med vykort. I samlingen finns inte bara kort från Byske, Bureå och Boliden. Utan även Kåsböle, Bygdsiljum och Rökå för att nämna några mindre orter.
Sture Forsgren har samlat frimärken sedan han var barn, men tycker att vykorten ger mervärde.
De är historiska dokument. Vykorten kan vara de tidigaste bilder som visar hur det såg ut på olika platser.
