NYA LIVSKAMRATEN. Skelleftesonen Sven-Olof Åström har hittat en ny livskamrat i Anitha Sjögren. De njuter på Gran Canaria.
Livet har sina perioder. Sven-Olof har upplevt dem alla; första tre åren i Skellefteå, uppväxten i Kriberg, lumpen i Boden, friidrottandet, förälskelsen, barnen, jobbet.
– Spännande resa, säger S-O och ser glad ut.
Mamma Elsy Svanborg är barnfödd i Frostkåge och pappa Sven Åström såg ljuset i Klutmark.
– En kommuninstruktör kom till Kriberg på 60-talet och ville att jag skulle delta i Lappmarksmästerskapen. Jag vann trestegstävlingen och då väcktes mitt intresse för friidrott. Att jag hamnade i Skellefteå AIK var mest Bertil Erssons förtjänst.
S-O tävlade i nästan varenda gren och vann uppåt 50 distriktsmästerskap (har tappat räkningen). I tresteg håller han fortfarande västerbottniska rekordet på 15.01 meter och längdresultatet är svårslaget, 7,36. Mest anmärkningsvärt: Grabben var aldrig skadad.
– Nej, jag kan inte förklara det. Ofattbart, egentligen, säger S-O.
Idag är friidrottskarriären för länge sedan avslutad, men minnena är många. I unga år sökte han till Umeå och började läsa på universitetet. Det blev i huvudsak beteende- och samhällsvetenskapliga ämnen. Efter tre år blev det dags att söka jobb, vilket var en sällsynt vara på den tiden.
– Jag livnärde mig på ett antal extraknäck, bland annat frilandsskriverier för Västerbottens-Kuriren, Folkbladet och Sveriges radio.
Han hittade också heltidsjobb vilket innebar fem till sex timmars sömn och resten arbete. Vilken inriktning?
– Socialtjänsten med dåtidens värstingar, eller socialmedicinskt handikappade som de kallades då. Kom sedan att arbeta mer administrativt med planering, uppföljning och informationsfrågor.
Som 63-åring tackade han för sig. Ett halvår senare träffade han Anitha, kärleken.
– Nykär igen! betonar han än en gång.
Nu är Gran Canaria hemmaplan, halva året november till april. Resten tillbringas i Alunda, tre och en halv mil från Uppsala. Du ser oroväckande fräsch ut, Sven-Olof. Samma matchvikt som under aktiva tiden?
– Inte riktigt, kanske fem kilo upp. Men min bästa tid är nu och det sociala livet på Gran Canaria är oslagbart.
Dagliga promenaderna missar de inte. Aktiviteter blir det också, men senast, i minigolf, blev S-O jumbo.
– Här finns oerhört många livsöden. Varenda kompis har sitt eget äventyr. Vi berättar och berättar… och njuter av solen.
Omkring 8 000 kronor kostar lägenheten per månad. De äter som regel hemmavid men ibland på restaurang tillsammans med goda vänner.
– Gran Canaria kan vara förrädiskt; det gäller att se upp med starka varor. Frestelserna är många och det mesta billigt.
Låter som en underbar tillvaro, trots allt! Visst!
– Om man får vara frisk. Mådde inte bra häromveckan och sökte läkare. Däremot är byråkratin inte av denna världen. Tempot är lågt, säger Sven-Olof.
Anitha tillägger:
– Tiden går obeskrivligt fort så man har kul.
Min bästa tid är nu och det sociala livet på Gran Canaria är oslagbart.
