Under våren drabbades Nepal av två kraftiga jordbävningar som krävde flera tusen dödsoffer. Hundratusentals människor förlorade sina hem. Då kontaktades Skelleftebon Sema Panboon av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
– Jag tackade ja då jag blev tillfrågad om jag ville åka ner och hjälpa till att bygga upp två boendeförläggning för FN-personal, berättar Sema, som har varit engagerad i MSB:s katastrofpool sedan 2005.
Han har tidigare gjort hjälpinsatser i bland annat krigsdrabbade Irak, den tyfondrabbade staden Tacloban på Filippinerna och Thailand efter tsunamikatastrofen.
"Otroligt vackert land"
Sema Panboon flög till Nepal den 14 maj. Han stationerades i staden Chautara nordöst om huvudstaden Kathmandu.
– Det var första gången jag var där. Det är ett otroligt vackert land. Många människor brukar bara sitta ute på vägkanten och njuta av naturen.
I uppdraget som insatsledare i MSB ingick många koordineringsinsatser mellan olika aktörer.
– Jag började mitt arbete i Nepal med att träffa de nyckelpersoner inom World Food Programme (WFP) som är beställaren av boendeförläggningarna. Det innebar en hel del myndighetskontakter, däribland med tullen. Men det gick bra.
Flera länder på plats
MSB har FN som sin främsta samarbetspartner men samarbetar även med andra aktörer.
– Jag höll ständig kontakt med FN–personal från olika organ som jobbar inom olika verksamheter. World Food Program ansvarar till exempel för livsmedel, UNICEF för sanering och UNHCR för flyktingar.
Förutom Sema anslöt sig åtta andra personer från Sverige till MSB:s insatser i Nepal.
– Det var även flera andra länder på plats, liksom International Humanitarian Partnership, IHP, som är en internationell paraplyorganisation. Inom IHP samarbetar myndigheter mellan olika länder när det gäller utveckla samhällets förmåga, förebyggande åtgärder och hantera olyckor och kriser, på samma sätt som vi gör i MSB.
Skolan totalförstörd
Det var i början som Sema stötte på de tuffaste utmaningarna under sin drygt månadslånga vistelse.
– Det är alltid tufft vid starten. Då gäller det att få ordning på all logistik, hitta plats för boendeförläggning, markförberedelser och personalplanering.
Sema sonderade terrängen. Baslägret i Chautara skulle få plats för 40 FN-anställda samt 20 för Charikot.
– I Chautara var den enda platsen som var stort nog ett risodlingsfält. För att inte lokalbefolkningen skulle gå miste om sina inkomster fick de ekonomisk kompensation. I Charikot fick vi lov att bygga på skolans fotbollsplan. Som tack byggde vi upp fyra tält så skolan kunde fortsätta med utbildningen. Skolan i Charikot förstördes på grund av jordbävningarna.
Återvänt till Skellefteå
Nu har 13 tält installerats i Chautara och 9 i Charikot. Sema Panboon återvände till Skellefteå 18 juni.
– Jag är jättenöjd. Vi lyckades etablera oss på bägge ställena så att FN kan installeras. Nu kommer baslägret i Chautara att öppnas första veckan i juli och Charikot öppnades den 27 juni. När det gäller översynen av landets återuppbyggnad tror jag dock att det dröjer till efter sommaren.
Nu ska Sema Panboon njuta av sommaren hemma i Skellefteå.
– Det är just att komma tillbaka till stan som är så tillfredsställande när man varit ute och gjort en insats i andra delar av världen. Det påminner en om att alla inte har det lika bra som Sverige.
Skolan i Charikot förstördes på grund av jordbävningarna.