Sverigerekord. 2 februari 1966 uppmättes minus 52,6 grader. Det var Björn Helamb som läste av och rapporterade in köldrekordet. Foto: Lars Eriksson.
Höga slöjmoln täcker delar av himlen och termometern avslöjar att det ”endast” är 25 grader kallt. Björn Helamb går mellan husen i byn Vuoggatjålme, utan mössa och med jackans dragkedja lite neddragen. Han har varit med om häftigare kyla än så här.
– Jag har alltid kört skoter i keps och hörselkåpor, åtminstone ner till minus 15 grader. Nu när det har blivit hjälmtvång kommer jag att få problem, säger Björn och skrattar.
För 50 år sedan, närmare bestämt 2 februari 1966, var det kallt i Vuoggatjålme. Så kallt hade det aldrig tidigare varit, varken där eller någon annanstans i vårt avlånga land. Det var Björn Helamb, då 18 år, som läste av instrumenten i den lilla mätstationen som SMHI hade placerat på familjens gård. Resultaten skulle inrapporteras var tredje timme, dygnet runt. Strax före sju den aktuella morgonen stegade Björn ut på gården.
– Jag kände att det var kallt, men tänkte inte mer på det.
Vad Björn minns så hade det varit kallt under en längre period. Han hade vant sig vid den stränga kylan, med en temperatur som pendlade mellan 35 och 45 grader.
– Klär man sig bara rejält så mår man inte illa att vara ute fast det är kallt.
Han öppnade buren där instrumenten fanns och läste av.
– Det var det kallaste jag hade sett på termometern, men att det var något rekord för Vuoggatjålm hade jag ingen aning om. Att det dessutom skulle visa sig vara ett Sverigerekord hade jag heller ingen aning om.
Det var några timmar senare som Björn och hans mamma, Mimmi, blev varse om rekordet. Telefonen började ringa.
– Reportrar från hela Sverige hörde av sig. De undrade om vi höll på att frysa ihjäl.
Reportrarna blev lite besvikna när de förstod att Björn och hans mamma inte hade några större problem med kylan.
– Vi var häpna av all uppståndelse.
Han förklarar att de fick elda en hel del under den här kyliga perioden 1966, men att det gick ganska bra att hålla värmen i huset och ladugården.
– Vi var inte vana med en sådan kyla, men det gör ingen större skillnad om det är 40 eller 53 grader. När det är så där kallt går man inte ut om det inte är absolut nödvändigt. Fördelen var att veden var väldigt lätt att klyva, säger han och skrattar.
Rekordet var ett faktum. Vouggatjålme slog köldrekordet för hela Sverige, någonsin. Nu, 50 år senare, står sig rekordet – Vuoggatjålme är fortfarande rekordhållare i minusgrader.
1966 var ett ovanligt kallt år i hela Sverige, från söder till norr. Dagen efter rekordtemperaturen i Vuoggatjålme uppmättes minus 25,5 grader i Stockholm. Bredviken i Götaland upplevde också rekordkyla, minus 38,3 vilket var rekord för Dalsland. Förutom kylan drabbades landet även av stora snömängder, det var en riktig vargavinter det där året.
Under den tiden SMHI mätte temperaturen i Vuoggatjålme var orten många gånger kallast i landet. Byn blev rikskänd tack vare mätstationen, menar Björn.
– Flera av våra äldre besökare har hört Vuoggatjålme nämnas i väderrapporterna. De har förväntningar om att byn ska vara mycket stötte än vad den är.
Då som nu gäller det att se till byggnaderna så att inte något fryser sönder. Kylan kan ställa till en hel del problem.
– Vi brukar säga ett vi går ”köldronden”.
Epoken med mätstation och manuell avläsning av väderdata i Vuoggatjålme tog slut för 22 år sedan när SMHI sa upp familjen Helamb. Då skulle väderrapporteringen automatiseras.
– Jag ville att de skulle sätta upp stationen här i Vuoggatjålme. Men så blev det inte eftersom SMHI ansåg att det var en blandning av inlandsväder och fjällväder här. Det stämmer faktiskt, för många gånger kan vi se snöväder i väster samtidigt som det är klart här. Vi har blandväder och det går inte att argumentera bort.
Vuoggatjålme är en liten by vid Silvervägen, någon mil från norska gränsen. Byn har i dag sex bofasta invånare, tre generationer Helamb. 1969 fick byn elström och 1975 invigdes Silvervägen. Innan dess låg Vuoggatjålme i väglöst land, men historiskt sett har byn alltid legat vid en viktig handelsled. I Norge fanns nämligen isfria hamnar.
– Under vintern körde man med hästar över fjället. Det var väldigt viktigt för både Sverige och Norge att handelsleden hölls öppen. Det var föregångaren till Silvervägen.
Björns känsla är att vädret på senare år har förändrats. Höstarna kommer senare och somrarna tidigare, dessutom har vintrarna blivit mildare.
– Efter att vi blev uppsagda från SMHI, för 22 år sedan, har det inte varit någon ordning på vädret, säger han skämtsamt.
Björn menar att Vuoggatjålme tidigare var ett kallhål, men något har hänt. Nu på senare år kan det vara betydligt kallare på andra ställen i fjällvärlden.
– Det är precis som att väderområdena har förskjutit sig. Men vad man tycker, tror och minns är inte samma sak som vetenskap.
Även om Björn inte har några större problem med minusgrader så vill han inte återuppleva Sverigerekordet.
– Jag hoppas verkligen inte att vi får någon ny rekordkyla, säger han och skrattar.
Väderrekord
Sverige
Kallast:-52,6 grader i Vuoggatjålme, 2 februari 1966.
Varmast:+38 grader i Målilla, juni 1947, samt i Ultuna, juli 1933.
Nederbörd:Största uppmätta dygnsnederbörden är 198,0 millimeter i Fagerheden, Norrbotten, 28 juli 1997.
Vind:Högsta uppmätta medelvinden är 47 sekundmeter i Stekenjokk, Lapplandsfjällen, 16 november 2013.
Världen:
Kallast:-89,2 grader i Vostok, Antarktis, 21 juli 1983.
Varmast:+56,7 grader i Furnace Creek, Death Valley, Kalifornien, 10 juli 1913.
Nederbörd:I Unionville, USA, föll det under en minut 31,2 millimeter regn, 4 juli 1956.
Torka:I Arica, Chile, regnade det inte på över 14 år, 1903-1918.
Det gör ingen större skillnad om det är 40 eller 53 grader.
