Nöjd ordförande. Robert Koss gillar när det är mycket folk och prat. Foto: Jeanette Lövgren.
– Det har aldrighänt förut, försäkrar EFS-föreningens ordförande Robert Koss där han står i dörröppningen och blickar ut över de ätande och köande skaror av hungriga Ersmarksbor (samt några utsocknes) som samlats denna kväll för att antingen njuta av currykyckling med ris eller kebabgryta, båda levererade från Assars Restaurang.
Vad salladen och morötterna beträffar så hade husmor Maria Marklund arrangerat dem efter sitt eget huvud. Särskilt morötterna, för dessa kan inte serveras hur som helst.
– När jag rivit dem blir nästan hälften kvar. När jag skurit dem i stavar går alltihop åt, förklarar en lite förvånad Maria som inte riktigt har fattat grejen. Kanske är det nåt med knaprigheten, att det helt enkelt låter godare i munnen när man tuggar på något hårt.
Middagspaus är ettarrangemang som började för ett par år sedan. Vid fyra tillfällen på våren och lika många på hösten serverar EFS kvällsmat i Ersmarks kyrka.
Den allra första gången var det förstås ingen som hade en susning om hur det skulle bli. Den som beställde maten (Robert) trodde att det skulle komma 40 personer. Därför beställde han mat till 60. För säkerhets skull. Det kom 120.
Alla som äter måste förstås betala en slant; 40 kronor för vuxna, 20 för barn och max 100 om man är en familj, oavsett hur stor familjen är.
Visst låter det biligt.
Väldigt billigt till och med.
Hur går det ihop egentligen?
– Det går back, skrattar Robert Koss. Det är föreningen som betalar mellanskillnaden.
Det är fritt fram förvem som helst att komma dit sägs det och så är det också i verkligheten. Det dyker upp både gamla och unga och åtskilliga barnfamiljer tittar in och fyller lokalen till mer än sista plats. Och när den inte räcker till söker sig folk ut i hallen och till andra ställen där det kan finnas en ledig stol att sitta på och ett bord att äta vid.
– Det är många som är här idag som man inte ser på söndagens gudstjänster, konstaterar Robert.
– Vi har 100 flata tallrikar. När vi måste ta fram djuptallrikarna då vet vi att det är mycket folk. De som sköter om disken får äta först så att de är beredda att jobba sen, förklarar Maria Marklund.
En som bland annat tar hand om avätna tallrikar Marias dotter Mimmy. Hon tillhör också det gäng från scouterna som säljer de eftertraktade glasskulor som åtskilliga vill ha efter maten. Och apropå glass: Vilka sorter är det som säljer bäst?
– Regnbåge och trippelchoklad, förklarar Mimmy.
Att äta när manär hungrig, det är en livsviktig sak för alla människor. Minst lika viktigt är det att få umgås. En ökad gemenskap, mellan människor och inom byn, det är vad EFS-föreningen hoppas uppnå med sina Middagspauser, som av allt att döma återkommer i höst.
Så hur förklarar barn- och ungdomskonsulenten Marie Brunnegård bakgrunden till Middagspausens uppkomst?
– Jo, det är så här att vi känner en snubbe (skriv kille istället) som heter Jesus. Och hans sa att allt som ni vill att andra ska göra för er, det ska ni också göra för dem.
Under käkandets gång bildar några av de yngre helt spontant ett eget barnbord i biljardrummet och efter ett tag hämtar Marie Ellis som suttit ensam på hennes kontor och väntat. Han är cirka fem år, kanske femtio centimeter lång och har det inte så lätt med svenska språket. Basta eller fasta? Hur ska det vara egentligen, undrar Ellis vars röst låter märkvärdigt lik Maries om man lyssnar noga.
Prästen i församlingen,Timothy Lawes, passar också på att slå ett slag för en insamling till Tanzania: Fattiga familjer ska få varsin ko som kan ge både mjölk och inkomster. Till det ändamålet finns ett särskilt insamlingskärl i form av ett väldigt fiffigt återbruk som Rut Lindholm har hittat på. En lätt "jordglob", som användes vid en tidigare insamling, sparades. När det var dags för den här nya insamlingen försåg Rut globen med huvud och svans av omisskännelig kreaturstyp.
Resultat: En jordko.
Så himla enkelt.
Så himla enkelttyckte också Margaretha Olofsson det var när hon dök upp lite senare än vanligt och möttes av beskedet att båda varmrätterna var slut.
– Jamen då får jag ta sallad och knäckebröd och sitta och prata istället, förklarade en glad Margaretha som inte bara kom för matens skull. Efteråt skulle hon delta i en bibelgrupp.
För så kan det också vara. Att de som deltar i ätandet kan ha fler ärenden i kyrkan. Så var det till exempel med Storkören (det finns en barnkör för de yngre också) vars fyra medlemmar, samtliga tjejer, tänkte passa på att öva en stund efter maten. Så fort glassförsäljningen var över.
Middagspaus
Äger rum: Fyra onsdagskvällar på våren och fyra onsdagskvällar på hösten.
Gör nu: Vår- och sommaruppehåll. Återkommer troligen i höst.
Lokalen rymmer: 120 personer. Blir det fler blir det trångt.
Jamen då får jag ta sallad och knäckebröd och sitta och prata istället.
För kos skull. Thimothy Lawes med jordgloben som blev en ko som är en insamlingsbössa. Foto: Jeanette Lövgren.
Omtalade. Det ska vara morotsstavar i år. Mimmy Marklund ställer fram skålar med färdigskuret i. Foto: Jeanette Lövgren.
Vad betyder det? Dockan Ellis har drabbats av begreppsförvirring och får språkhjälp av Marie Brunnegård. Foto: Jeanette Lövgren.
Tredje gången gillt. Visst är det gott, försäkrar Jenny Karlsson och Alexander Nilsson. De har minsann varit här förr. Foto: Jeanette Lövgren.
Den är här nu. Maten har kommit och husmor Maria Marklund rör om. Väldigt snart kommer det att bli kö här. Foto: Jeanette Lövgren.