ON THE ROAD. Nils Lindberg växte upp med bilar på gården och lärde sig redan som liten grabb att köra traktor. Foto: Roine Sandlén.
Nils Lindberg, som kallas för Nisse, växte upp i ett hus ute i byn Kroksjön utanför Skellefteå. Redan när han var några år lärde han sig att köra traktor och meka med bilar ute på bakgården.
– Det har präglat en stor del av min uppväxt. Så det har alltid varit ett starkt huvudintresse som funnits i bakhuvudet, säger Nisse.
Nisse var arbetslös ett tag efter att ha tagit studenten då han gått ut industriprogrammet på Kaplanskolan.
Då fick han plötsligt möjligheten att via Arbetsförmedlingen gå yrkesutbildningen till lastbilschaufför på Yrkesakademin i Bussjö utanför Umeå.
Nisse flyttade till Strömbäcks folkhögskola som ligger i närheten av skolan.
– Utbildningen gav mig en bra förberedelse inför mötet med verkligheten ute på jobbet. Det blev även en perfekt möjlighet för mig att få umgås med likasinnade personer och lära känna nya människor.
Efter lastbilsutbildningen så flyttade Nisse tillbaka till hembyn Kroksjön, till ett eget hus bara några hundra meter bort från föräldrahemmet.
– När jag flyttade hem erbjöds jag jobb direkt på Ytterviks åkeri. Vi är 19 personer som jobbar på åkeriet och fem personer på lastbilssidan.
– Det är den senare kategorin jag jobbar med.
Han kör för det mesta till Stockholm, men även till andra destinationer i Sverige.
– Minst en gång i veckan så kör jag till Stockholm. Det tar tolv timmar enkel väg, men jag är inte så förtjust i att åka dit. Det kanske beror på deras fördomar mot oss norrlänningar och mina egna mot stockholmarna och Stockholm som jag betraktar som "Fjollträsk". säger Nisse och skrattar.
Desto mer uppskattar Nisse att köra iväg till Dalarna.
– Landskapet är så otroligt vackert i Dalarna. Jag njuter verkligen av att betrakta städerna och miljöerna där.
Sedan tycker Nisse att dalmasarna är jättetrevliga människor. Ett exempel på detta är när han en gång råkade köra fel. Nisse svängde in på en vägkrog där han kontaktade en kvinna som inte heller visste hur man tog sig dit.
– Hon var så generös att hon ringde runt till alla hon kände i hela sin hemby. Till slut så fick hon tag i någon som kunde vägleda mig till platsen dit jag skulle. Ibland stöter jag på andra chaufförer i Dalarna som alltid ställer upp om det är något som har krånglat med lastbilen.
– Förutom fördelen att åka till så många ställen styr jag också stora delar av min egen arbetstid utan särskilt mycket kontakt med min chef.
Nisse ser lastbilsyrket som en livsstil snarare än ett "vanligt" jobb, vilket både har sina fördelar och nackdelar.
– Nackdelen är att jag är så väldigt lite hemma då jag tillbringar mer tid i lastbilen än jag gör hemma. Men jag tycker det känns väldigt roligt att få åka ut till så många intressanta städer och platser runtom i landet. Jag ser saker som händer hela tiden ute i samhället.
Samtidigt lär Nisse ofta lära känna många andra chaufförer som delar huvudintresset.
– Det är en speciell yrkeskultur. Jag tycker det är en härlig arbetsmiljö med mycket snack kring nyheterna inom lastbilsvärlden, utställningar, lackeringar och ny teknik.
Vad som utmärker en lastbilschaufför jämfört med andra yrkeschaufförer är bland annat lasten, frånvaron av passagerare, kraven på vilotider samt andra regler som kontrolleras av polisen.
– Det händer ibland att polisen gör kontroller, men så länge man sköter sig enligt regelboken så är det ju inget problem.
Nisse känner att han valt helt rätt jobb, även om det kan vara ensamt ibland.
– Men ofta har jag kontakt med folk på mobilen eller lyssnar på radion. Då funderar jag ut lösningarna på världens alla problem, säger Nisse.