När dörren öppnas rusar fyra pigga och nyfikna hundar ut för att ta reda på vem som dykt upp på gården. Huset ligger vid vägens ände i Norra Källbomark och är omgiven av idealiska jaktmarker.
– Det här är vårt drömhus. Nu på morgonen hade jag en tjäder som gick här ute på gården, säger hon blickar ut genom köksfönstret.
Förutom Jannice och de fyra hundarna så bor även sambon Jens Nyström i huset. Klingar sambons namn bekant, så är det mycket riktigt den Jens som i mitten av 1990-talet och i början på 2000-talet spelade hockey i Skellefteå AIK.
Jannice är utbildad sjukgymnast och har jobbat som det i 15 år. För några år sedan kompletterade hon arbetet som sjukgymnast med att en dag i veckan även behandla djur. Men för två år sedan lämnade hon humanvården helt och började jobba som djursjukgymnast på Öjebyns djurklinik.
– Jag älskar mitt jobb, men det blev bara mer och mer administrativa arbetsuppgifter inom humanvården. Nu när jag bara jobbar med djur så har jag patienter hela tiden. Jag gillar inte att sitta framför datorn utan jag vill jobba med händerna.
De fyra hundarna och jakten är det som upptar stora delar av fritiden. I slutet på oktober åkte hon ner till Danmark för att tävla i VM för stående fågelhundar. Jannice var en av medlemmarna i det svenska laget som knep ett VM-silver. Men det uppseendeväckande var den andra medaljen hon tog i St Hubert, en gren som Jannice och Myra aldrig hade testat.
– Det är gigantiskt stort nere i Europa, men i Sverige har vi inga sådana prov.
I St Hubert blir hund och jägare bedömda tillsammans. På 20 minuter ska de visa att samarbetet mellan dem fungerar, men även jaktetiken granskas. Dessutom tittar man på skyttens skicklighet och att vapnet hanteras säkert. Domarna bedömer också hundens förmåga att söka av marken, stå och finna viltet samt apportera. Provet efterliknar väldigt mycket en vanlig jakt, menar Jannice.
– Eftersom vi aldrig hade gjort det här tidigare så bestämde jag mig för att ha en trevlig jaktdag med min hund, säger hon och förklarar att de aldrig blev nervösa.
I första omgången vann de sin grupp och ställdes i finalen mot en rutinerad motståndare som hade varit med många gånger tidigare, Simone Meili från Schweiz. Motståndet var tufft och de yttre förutsättningarna var sämsta tänkbara.
– Det pissregnade. I normala fall hade vi inte ens jagat under sådana här förhållanden.
Motståndaren Simone är proffs och har hundarna som sitt yrke. Hon hade med sig åtta olika St Hubertus-hundar som alla var väl förberedda för tävlingen. En alltför svår motståndare för Jannice och Myra som slutade på en andraplats.
– Jag är väldigt, väldigt nöjd med vårt VM-silver, säger hon och skrattar.
Nu på morgonen hade jag en tjäder som gick här ute på gården.