Trött. Det gäller att bekämpa latmasken annars tar den över. Foto: AP Photo/Shizuo Kambayash Foto: Shizuo Kambayashi.
Jag har en kraft inom mig som jag varje dag måste bekämpa. En kraft som måste kontrolleras och hållas i schack. Redan när väckaren ringer på morgonen så börjar brottningsmatchen. Hela dagen ligger fulingen där och lurar.
Kraften har även ett namn. Ett ganska fjantigt namn på en sådan stark och mäktig motståndare, men låt inte tilltalsnamnet lura dig. Underskatta inte det lilla monstret för då ta hen över.
Jo, det är latmasken jag försöker att beskriva. Hela tiden dyker det fula trynet upp. Så fort jag måste koncentrera mig eller ta i gör hen sig till känna.
Det är lika bra att erkänna: Jag är lat!
Nu är det sagt, hemligheten jag gjort allt för att dölja är nu avslöjad. Men min stora insikt är att vi alla går den där matchen. Hela mänskligheten är lat.
Min far, som gick bort för många år sedan, sa alltid. ”Människan är av naturen lat” – en i mina öron då obegriplig mening. Min far kunde väl inte vara lat? Han jobbade både hårt och mycket. När han väl var ledig satt han aldrig stilla. Hela tiden hade han något att pyssla med: hugga ved, snickra eller laga saker. Men så här i efterhand kan jag se att det var en kamp, en kamp där min far inte gav latmasken något tillfälle att ta över.
Jag tror inte så många skulle beskriva mig som lat, varken på jobbet eller bland vänner. Jag har lyckats med konststycket, precis som min far, att dölja det faktum att jag faktiskt är ganska lat. Den ende som genomskådat mig är nog min fru. Hon ser mig nämligen de stunder jag viker ner mig i kampen, när latmasken får komma fram och dominera.
Men nu till min nästa stora insikt: Det är bra att vara lat! Vore det inte för latheten skulle mänskligheten vara kvar i stenåldern, eller kanske till och med utplånade från jordens yta. Alla, eller åtminstone många, innovationer och förbättringar har latmasken som drivkraft. Allt som finns i vår vardag är resultatet av att vi är lata: bilen, spisen, cykeln, dammsugaren, äggkokaren, råsaftcentrifugen och alla andra viktiga och oviktiga hjälpmedel. Alla är de är prylar som vi nästan desperat införskaffar för att göra livet enklare. Latheten är en stark drivkraft i människans vilja att utvecklas.
Vi mår inte bra när latmasken blir för stark och tar över våra liv, men en alltför svag latmask är inte heller bra. Utan broms, i vår iver att inte vara lata, så finns risken att vi inte tar oss tiden att vila. Då kan vi bli utarbetade, kanske till och med utbrända.
Så ta hand om din latmask, men uppmuntra den inte allt för mycket för då blir den ett okontrollerbart monster.
Titta här! Jag har skrivit min krönika och besegrat latmasken än en gång.