Har en lysande jul

Det är minsanninget nytt, för så är det varje år.

– Jag gör det för barnens skull. Det är många som går förbi här och jag tycker att de ska ha något roligt att titta på. Det är en så trist årstid nu och jag gillar att det lyser i trädgården.

Lyser gör det verkligen. Anderssons julträdgård syns på långt håll och hjälper folk att hålla rätta kursen i den kompakta vintersvärtan.

Ruby försökeralltid hitta på något nytt varje år. Fast det betyder inte att hon köper nya ljusslingor och tomtar ideligen, trots att tomtar är det bästa hon vet.

– Jag gör om så att det ser ut som nytt.

Ett tips så gott som något. En annan av hennes utepyntaridéer är att använda konstgjorda blommor. Den nerklippta rosenbusken har börjat grönska tack vare girlanger av konstgjord gran, dessutom blommar den för fullt.

– Jag har stampat fast sidenblommorna i jorden, förklarar Ruby som, förutom fejkrosor, också har gjort arrangemang med bland annat konstgjorda tulpaner i de korgar som hör till gårdens lyktstolpar. Hon tycker att sidenblommor är båda dekorativa och lättskötta även den här årstiden.

– Det är bara att skölja av dem med vatten så blir de som nya igen.

Ruby Anderssonälskar julen och låter dess färgprakt blomma fritt både ute och inne.

Kärleken till pyntet har alltid funnits där medan lusten att dekorera kan härledas till ett alldeles speciellt skyltfönster som fanns i stan förr i tiden.

– Jag var expedit i Anderssons Guldsmedsaffär och hade ansvaret för skyltningen.

Under några år bodde Ruby och maken Frasse i Spanien och där sparas det minsann inte på krutet när det kommer till julpynt.

En av säsongensinnovationer är den ljusslingedekorerade busken vid gaveln. Årets snyggaste påhitt, anser sonen.

– Jag vet inte vad det är för sort. Busken har funnits där sedan 1967 då vi flyttade hit, berättar Ruby som i alla fall kan meddela att busken brukar få små gröna blad och vita blommor.

Redan på Trettondagen är det dags att börja plocka bort. Faktiskt en hel vecka före Tjugondedag Knut då julen av tradition ska dansas ut.

Men på Trettondagen börjar till och med Ruby att vara lite less, till och med på sina vitskäggiga älsklingar med luva.

När allt harplockats undan och packats ner i kartonger, då fyller julsakerna ett helt rum i villan. På så sätt är det faktiskt tur att även dottern har flyttat hemifrån, annars skulle grejerna inte få plats.

Nu skulle man kanske kunna tycka att den som har ett helt julrum till sitt förfogande borde ha järnkoll på allt.

Så är det inte.

Nästa år kommer Ruby att bli lika överraskad som hon alltid brukar blir.

– Då har jag glömt vad jag har.