Titel: Det gyllene huset
Författare: Salman Rushdie (översättning: Peter Kihlgård)
Förlag: Albert Bonniers förlag
Berättaren i Rushdies roman heter René Unterlinden och är en filmare med belgiskt påbrå. Han bor i The Gardens i New York när en 70-årig stenrik änkling, Nero Golden, flyttar in med sina tre söner. Av Neros söner är den äldste autistisk med torgskräck, men också framgångsrik dataspelsutvecklare.
Mellanbrodern är mystiker och konstnär och den yngste har problem att hitta sin könsidentitet. René, som blir djupt involverad i familjen och besatt av att avslöja de gåtfulla hemligheterna, skriver på ett filmmanus.
Ingen tillåts lämna det förflutna bakom sig, det visar sig att Nero tidigare varit penningtvättare i Bombay, och maffian hinner upp honom till slut. När boken börjar är Obama president i landet, men ersätts sedan av ”den grönhårige, vithyllte, rödsnipmynte fnissaren Jokern”, som är ”fullständigt och garanterat galen”, en väldigt tydlig referens till Trump.
Rushdie är en sagoberättare av rang, men i denna roman blir alla referenser till filmhistorien och litteraturen alltför omfattande och tröttande. "Det gyllene huset" refererar till en folksaga om en elak kung som spärrade in sina tre söner i ett hus av guld. Alla tre dödades sedan de lyckats fly. Och sen brann guldet upp. Det är också fallet i romanen, där den amerikanska drömmen slutar i tragik, likt historien om den store Gatsby.
Maria Eriksson
Titel: Kärlekens antarktis
Författare: Sara Stridsberg
Förlag: Albert Bonniers förlag
Sara Stridsberg skriver stilsäkert om svåra händelser, övergrepp, psykisk utsatthet, senast i romanen ”Beckomberga”. Den nya romanen är om möjligt ännu svartare än de tidigare, då huvudpersonen är en prostituerad kvinna, som blir styckmördad och hittas i vita resväskor. Utom huvudet som dumpas i ett sumpigt vattenhål. I vår tids upptagenhet av mord är det mördaren som är den intressanta personen, menar Stridsberg, offret, ofta en prostituerad kvinna, visas som ett naket lik men har i övrigt ingen berättelse.
I Stridsbergs roman får offret berätta sin egen historia. Hon har en trasig uppväxt med föräldrar som dricker, en lillebror som drunknar när de lämnats utan tillsyn. Hon hamnar tidigt i heroinberoende, träffar en man och får två barn som omhändertas. Klassbakgrunden är tydlig, ändå är det en berättelse om kärlek och oförmåga och om begäret som inte går att motstå. Hennes blick är poetisk och språket är smärtsamt vackert. Hon har ett särskilt sätt att dröja vid naturen, trädkronor i slowmotion, trädrötter som drakklor, sjunkande undervattensljus, dy och insekter. Dimman gör romanen nästan gotisk, mordets fysiska realitet får liten plats. Sorgsenheten är stark när hon från döden följer sina barns uppväxt utan att kunna ingripa. Bäst klarar sig Solveig, som omhändertogs redan på BB.
Maria Eriksson
Titel: Transit
Författare: Rachel Cusk (översättning: Rebecca Alsberg)
Förlag: Albert Bonniers förlag
Rachel Cusk’s trilogi har hyllats som en förnyelse av romankonsten. Det som är unikt i hennes romaner är att författarens alterego är en bakgrundsfigur och att romanen blir till genom att hon lyssnar på andra människors personliga upplevelser och återger dem så att de reflekterar de livsfrågor som hon själv har.
”Konturer” utspelades i Grekland dit den nyskilda Faye rest för att hålla en skrivarkurs. I “Transit” flyttar hon från landsbygden till London och köper en ruffig lägenhet i ett bra område. Livet är i ett övergångsskede, från tvåsamhet till ensamboende med sina två söner. Miljön är medelklassliv med konstnärer och intellektuella i medelåldern, fattiga och stökiga grannar är ett störningsmoment. Det är svårt att återge innehållet eftersom egentlig handling saknas.
Hos frisören handlar samtalen om vad man ska gör åt ålderstecknen, färga eller låta det gråna. En gammal pojkvän berättar om sitt behov av trygghet, stabilitet och traditionsbunden vana. Olika samtal och episoder avlöser varandra och om vad som är den underförstådda större berättelsen finns det nog lika många tolkningar av som det finns läsare. Romanens styrka ligger i att författarens gestaltande av frågeställningar utan givna svar.
Maria Eriksson