Det var 36 personer som lät sig väl smaka på premiärkvällen. För fjärde året i rad ordnade bönhusföreningen denna fest.
– Just den här gången råkade det bli på premiären, men så är det inte alltid, säger Eivor Larsson, en av arrangörerna.
Nettot behövs främst för uppvärmningen av den stora lokalen.
Bönhuset i Drängsmark är en stor vit byggnad som ser lite malplacerad ut i den lantliga miljön på norra sidan i byn.
Här fanns från början en skola, och när den blev bönhus gjorde en större utbyggnad. Religiositeten var stor och byn likaså. Så det byggdes en sal stor som en kyrka.
Numera är detta på tok för överdimensionerat, och lokalen kallställs på vintrarna.
– Vi öppnar på våren i samband med majstämman, säger Gertrud Sjöquist. Sedan blir det skolavslutning, musikevenemang, barndop, någon vigsel och några högmässor innan det är dags att stänga ner på hösten.
Också var det surströmmingsfesten, förstås. Tre stora bord är dukade och sorlet drar igång så snart gästerna anlänt.
– Det gäller att passa på när det ordnas saker, säger Jeanette Jonsson medan hon benar en strömming. Intill sig har hon dottern Sofia som äter varmkorv istället.
Vi ser också att det dukas fram vanlig sill för de som inte gillar suring men gillar sällskapet. De som har lite svårt för att bena erbjuds burken med filéer. Allt för att festen ska passa alla.
– Vi har bjudit alla som vill komma, inte bara medlemmar i föreningen, poängterar Eivor Larsson.
En av de yngre gästerna var Carl Sundström som såg fram emot att äta surströmming för första gången i år.
– Det är jättegott, jag äter så ofta det finns möjlighet, säger han. Men det får inte bli vardagsmat, surströmming ska ätas i samband med kalas.
Sade han och lade ett stort lass fisk på sin klämma.