Carola Forsell är nyligen hemkommen från ett viktigt uppdrag. Hon har varit i Haiti och jobbat för Operation Smile. Ett ideellt arbete där hon tillsammans med ytterligare 30 frivilligarbetare från hela världen har opererat patienter med gom-, läpp- och käkspalt. Ett litet enkelt ingrepp som förändrar livet för dessa individer.
– Kontrasterna mellan Sverige och Haiti är enorma. Just nu är jag lite bedövad av vad jag varit med om, säger Carola som nu sitter i hemmets lugna vrå i Bureå.
Carola är barnsjuksköterska och hennes roll har varit att ta hand om patienterna före och efter operationen. Hon har med andra ord kommit patienterna nära och fått god kontakt med dem. På tio dagar opererade teamet 61 patienter.
Hela arbetet utfördes på en båt en sjömil utanför Haitis kust. Båten, USNS Comfort, tillhör amerikanska flottan och är ett sjukhusfartyg som är konstruerad för att användas i krig. En båt som har större vårdkapacitet än hela Västerbottens läns landsting. I fredstid kan båten nyttjas för humanitära uppdrag. Samtidigt som Carola och hennes kollegor var där befann sig ytterligare tre frivilligorganisationer ombord.
– Båten är ett enormt stort sjukhus med röntgen avdelning, tio operationssalar och tusen vårdplatser. Det finns allt på båten. Vi kommer aldrig att få operera under så fantastiska förhållanden igen, säger hon.
Haiti är en av världens fattigaste länder där invånarna har det svårt. Har man dessutom någon liten defekt är livet ännu svårare. Patienterna som Carola och hennes kollegor jobbat med befinner sig längst ner i hierarkin och då förstår var och en att de inte har det lätt.
– I alla länder vi åker till är de här barnen isolerade och gömda. Antingen är det på grund av att familjen skäms, att de tror det är någon förbannelse som har drabbat dem eller så tror de att det är något smittsamt. Ett av våra största syften är att få ut de här barnen till skolan. Med en operation vill vi ge dem ett liv.
Carola poängterar att en läpp-, gom- eller käkspalt inte påverkar intellektet. Dessutom är det en ganska enkel operation som tar under en timme att genomföra och kostar endast ett par tusen kronor.
– Det här är egentligen helt fungerande barn som tvingats till ett helt isolerat liv.
Det är många möten som etsar sig fast i minnet, men mötet med en lite pojke på 13 år är det som gjort starkast avtryck i Carolas medvetande.
– Pojken vägde 18 kilo och var 120 centimeter lång. Han var mindre än min sjuåring och hade aldrig varit utanför sitt hus. Aldrig hade han mött andra än sin egen familj. När familjen skulle äta fick han stå i ett hörn och vänta tills de andra hade ätit klart. Först därefter fick han komma in och äta resterna efter de andra. Han hade levt som ett djur, ja till och med sämre än ett djur, berättar Carola med lite darrig röst.
Den här lilla pojken hade aldrig sagt ett ord i hela sitt liv och pappan sökte hjälp för att sonen skulle bli ”normal”.
– Han hade bara en läppspalt och det påverkar inte talet utan är främst en utseendefråga, säger Carola.
De försökte förklara för pappan att operationen i sig inte skulle göra så att sonens tal skulle komma igång. Pojken behövde framför allt stimulans och möjligheten att få träffa andra människor.
– Han behövde näring för både kropp och själ. Vi matade honom och han åt så mycket att vi nästan blev lite oroliga.
De gav honom leksaker, men han visste inte hur man hanterade dem. Han hade aldrig sett några leksaker i hela sitt liv så de fick börja från början och ge honom bebisleksaker. Det visade sig till och med att han blev rädd för gosedjuren.
– Han bara satt där och tittade på oss med sina jättestora ögon. Pojken hade ju knappt aldrig sett andra människor och definitivt inga ljushyade.
Den enkla läppoperationen gick bra och samma dag han ska åka hem händer det som aldrig tidigare hänt i 13-åringens liv.
– Han svarade ”uoi” på en fråga. Det var ett ”ja” på franska, hans absolut första ord. Vi grät, allihop.
Carolas förhoppning är nu att den lilla pojken ska få ett annat liv, att han ska få vara med i familjens gemenskap samt att han utvecklas och blir en självständig människa som klarar sig i samhället. Med en enkel och snabb operation, en operation som faktiskt bara är kosmetisk, förändras alla förutsättningar för den här individen.
– Vi har förändrat hans liv. Det är därför jag faktiskt åker iväg på ett sådant här uppdrag.
Det här var Carolas andra resa för Operaton Smile. En resa som definitivt inte är hennes sista. För henne är rollen att ta hand om andra människor inte bara ett yrke utan något som har större värden än så.
– Jag inte bara jobbar som sköterska utan jag är sjuksköterska, säger hon och försöker att förklara:
– Jag har fått stå och hålla i spegeln när nyopererade barn för första gången ska få se sitt nya ansikte. Många försöker att titta bakom spegeln för de känner inte igen den de ser i spegelbilden. De förstår inte vem det är de tittar på. Det är häftigt.
När familjen skulle äta fick han stå i ett hörn och vänta tills de andra hade ätit klart