Här träffas paret på Island. Tycke uppstod direkt.
För fyra år sedan träffades Shelbi, som kommer från USA, och Gustav, som kommer från Skellefteå, på ett spelforum på nätet. Efter många långa konversationen så bestämde Shelbi att det var dags att träffas.
– Jag körde hem efter en kompis födelsedagskalas efter en väg som jag kört många gånger – och körde vilse eftersom jag tänkte jag så mycket på Gustav. Då hade vi lagt så otroligt mycket tid på att prata och lära känna varandra så jag messade honom och frågade om vi kunde träffas på Island, säger Shelbi.
Gustav var på och de bokade en weekend på Island – mitt emellan geografiskt och på en neutral plats för att bara de två skulle kunna vara med varandra utan några andra människor att tänka på. Tycke uppstod direkt och sedan dess har de officiellt varit ett par och de har rest runt mycket i världen då Shelbi på grund av studier och arbete de senaste åren bott i både Storbritannien och Sverige.
– Det har varit ett äventyr. Vårt förhållande fick en spännande start med alla nya platser och vi blev förälskade, säger hon.
– När vi insåg att vi fungerade under sådana äventyr där saker kan gå bra och även dåligt – för vi körde fel och bråkade en del och kunde ändå lösa det – så kände vi att vi längtade efter ett normalt liv tillsammans, fyller Gustav i.
Nu får de äntligen vara tillsammans igen.
– Det är inte lika mycket stress. Jag behövde ett jobb och jag vill kunna vara här – så då ansökte vi om ett sambovisum. Nu kan vi äntligen andas. Jag kan skaffa ett jobb och där jag kan känna mig uppskattad och inte bara ett jobb för att jobba.
Men vägen dit var lång. Planen för paret var att bo i Skellefteå– men de senaste årets pandemi har förstört den planen. I väntan på att ansökan om ett så kallat sambovisum skulle godkännas fick Shelbi lov att lämna Sverige för USA i september 2019.
– Sedan kom jag tillbaka till Sverige på turistvisa under julhelgen och åkte tillbaka sedan.
Shelbi Taylor är äntligen på plats i Skellefteå igen.
Att få sambovisum tar mellan 6–17 månader. För Shelbi och Gustav tog det 15 månader. Paret sågs senast i januari i år. Tanken var att hon skulle flytta permanent till Skellefteå så snart visumet godkänts, och innan dess planerade de att kunna resa till varandra för kortare besök. Planen var även att paret skulle spendera sommaren tillsammans i USA, där de båda skulle sommarjobba på ett så kallat Summer camp. Men coronapandemin satte alltså stopp för både sommarjobb och resor.
– Jag fixade ett jobb där vi skulle kunna vara tillsammans åtta veckor under sommaren och det blev ingenting alls, säger Gustav.
Något som de båda naturligtvis sett fram emot.
– Visumet skulle naturligtvis kunnat tagit lika lång tid – men med pandemin så kunde Gustav inte komma och hälsa på och tvärtom, säger Shelbi.
Gustav Östlund har väntat och väntat på Shelbi.
En lång väntan påbörjades – och det var en jobbig tid.
– För mig så kändes det som jag pausade allting. Jag försökte få blommorna i lägenheten att leva så de skulle blomma när hon kom hit och jag städade för att det skulle vara rent när hon skulle komma. Men förutom det så hamnade jag i en cirkel där jag gjorde samma sak varje dag och bara väntade på att hon skulle komma tillbaka, säger Gustav.
– Jag hade tur som kunde bo med min familj och de var väldigt stöttande och det var bra då mina jobb försvann under pandemin, säger Shelbi.
Efter ett år kan Gustav Östlund och Shelbi Taylor äntligen vandra arm i arm igen.
Det gick mycket upp och ner för paret.
– Jag hade perioder då jag kände att det mesta var hopplöst. Jag tänkte att det aldrig skulle ske att jag skulle få åka på grund av pandemin. Vi hörde ingenting från Migrationsverket på elva månader så vi undrade vad som hade hänt. Sedan fanns det perioder då jag tänkte att ytterligare en dag har gått vilket innebär att det är en dag kortare kvar tills vi får träffas. Alla har haft ett tufft år – för mig gjorde det mest ont i hjärtat att inte veta när vi fick träffas igen.
Hon tror att det var jobbigare för Gustav.
– Att tänka att lukten av mig finns i sänglinnet och att tänka att senast jag var här så var vi tillsammans måste varit jobbigt för Gustav som ju var den som blev lämnad efter förra julen.
I augusti fick hon äntligen veta att hon kunde boka en intervju vid ambassaden i Washington. Men då fick hon också veta att nästa tid var först i februari. Men i november öppnade det sig en tid på grund av ett återbud.
– De ställde ungefär samma frågor som i ansökan. Så intervjun var enkel.
Sedan gick det väldigt fort.
– Efter 24 timmar fick vi ett mail att vi vara accepterade. Så efter att ha väntat i först elva månader och sedan ytterligare tre månader för en intervju så tog det bara 24 timmar.
Efter väntan på visum och en pandemi är Shelbi Taylor och Gustav Östlund redo att starta sitt liv tillsammans.
Då insåg de också att det var bråttom att ta sig till Sverige.
– Vi visste att fönstret att resa hit var öppet då. Vi visste att resor fortfarande var ganska okej under den tiden, säger Gustav som ringde runt till olika länders myndigheter för att kolla om hon skulle kunna ta sig hela vägen till Sverige.
Men Shelbi hade som sagt inte haft så många jobb under året på grund av pandemin. Så i slutet av november startade paret en insamling på GoFundMe, med en önskan om stöd för att kunna återförenas innan världen eventuellt stänger ned igen. På några dagar nåddes målsumman och Shelby bokade sin resa. Den 19 december lyfte planet mot Skellefteå.
– Vi insåg att vi måste boka resan snabbt och det kostade då mer pengar. Men människor ställde upp och gav mer än vad vi trodde. Vi var både överraskade och väldigt tacksamma att folk ställde upp för oss och var så generösa, säger hon.
Efter många turer och en lång väntan så är hon nu äntligen i Sverige. Hon anlände strax innan jul.
– Det var skönt att få tid att fira jul med familjen innan jag skulle ut och leta jobb. Gustav säger att han tog en paus och det känns nästan likadant för mig. Jag åkte vid samma tid i fjol och kom tillbaka nu som om inget hänt. Det är snö och det är mörkt, säger hon och skrattar.
Shelbi Taylor och Gustav Östlund kan nu återigen vandra i ett vackert vinterland.
Det var enormt stort för Shelbi att komma tillbaka till lägenheten.
– Jag jublade när jag kom in i lägenheten. "Jag är hemma!", säger hon och skrattar.
– När jag hämtade dig vid flygplatsen var du väldigt upphetsad – men det var en trött upphetsning. Men när du väl kom in i lägenheten så var det verkligen som levde upp och utropade att du var hemma, säger Gustav och ler.
– Jag sprang runt och kollade allt – han hade gjort ett så bra jobb med blommorna, säger hon och båda skrattar.
Ett tufft år är över. Men kärleken överlevde en pandemi.
– Vi har äntligen gjort det. Vi har väntat så länge. Men vi kan gå igenom allt nu, säger Shelbi och ler.