Samhörighet. Sonen Vincent har gett Nandini ett sammanhang framåt, men fortfarande saknar hon sina rötter. Foto: Lars Eriksson.
För Nandini Burman, 31 år, är släktforskningen på allvar. Hon är född i Indien, men uppvuxen i Ursviken. Nandini var 4 månader gammal när hon lämnade barnhemmet i Calcutta och flyttade med sina nya föräldrar, Lennart och Anita Sjöström, till Ursviken.
– För mig är de mina riktiga föräldrar, men jag vet inte vem min biologiska mamma är, säger hon.
Nandini känner sig tacksamhet över att hon blev adopterad och fick en ny chans i livet. Hon kunde lika gärna ha blivit förvisad till gatan och vuxit upp som gatubarn. Sökandet efter rötterna handlar om att få veta sitt biologiska ursprung, vem hon är och varifrån hon kommer.
– Jag har alltid känt en saknat och frågat mig vem jag är lik.
Efter att Nandini fick egna barn har saknaden avtagit något. Nu har hon en biologisk tillhörighet och kan se sig själv i barnen.
– Jag har fått någon att spegla mig i, det var viktigt för mig.
2010 besökte Nandini barnhemmet där hon tillbringade sina fyra första levnadsmånader.
– Jag ville undersöka om det fanns någon ledtråd efter min mamma, men det gjorde det inte. Personalen berättade att jag blev lämnad där av min mamma när jag var en dag gammal.
Där och då, för 31 år sedan, bröts släktbanden och Nandini blev ensam. Hennes mamma var ogift och det var en omständighet som troligen gjorde att hon inte kunde behålla sin nyfödda flicka. Något agg mot sin biologiska mamma känner inte Nandini.
– Får jag bara chansen så kommer jag att tacka henne för att hon lämnade mig på barnhemmet.
Med hjälp av dna försöker hon nu att få upp spår efter sina rötter. Dna är arvsmassa vi alla bär på. Vi får hälften av vår mor och hälften av vår far. De i sin tur har fått sin arvsmassa från sina respektive förälder. Så förs arvsavtrycken vidare, generation efter generation.
Att söka efter sina släktingar med hjälp av dna blir mer och mer populärt. Tack vare de världsomspännande dna-sajterna kan vem som helst söka sina anhöriga runt om i världen. Urvalet är givetvis inte heltäckande utan begränsas av hur många som valt att lägga upp sina DNA-spår på sajterna. Men allt eftersom dna-testerna blir mer och mer populära så ökar chanserna för var dag som går.
– Jag tittar varje dag. Ibland fastnar jag i flera timmar och jämför mina dna med andras.
För en kostnad på ungefär tusen kronor kan var och en få en dna-analys. Man skickar in lite av sin saliv i en liten kopp som sedan analyseras. Där går det bland annat att utläsa vilken etnicitet man har.
– Jag trodde nog att jag bara till hälften var indisk, eftersom jag har en ganska ljus hy och att min dotter har blå ögon.
När väl svaret kom visade det sig att hon till stora delar hade sitt ursprung i den indiska regionen.
– Det kändes kul.
Men ett tiotal generationer bakåt i tiden så kan Nandini se att hon har rötter i Sverige.
– Lite förvånande, men går vi tillräckligt långt tillbaka så är alla släkt med alla.
Den närmaste träffen hon hittills fått är en femmänning, Amanda, som bor i USA. En släkting som liksom Nandini har bott på ett barnhem i Calcutta, bara ett par kilometer ifrån Nandinis barnhem.
– Min förhoppning är att det så småningom dyker upp en kusin eller tremänning som kan leda mig vidare till min mamma. Det kan faktiskt vara så att jag har syskon som också blev bortadopterade. Vem vet?
Om hon skulle lyckas i sin strävan att finna sin biologiska mamma så råder det ingen tvekan i vad hon skulle göra.
– Jag skulle resa iväg och träffa henne direkt – gärna i morgon, säger hon och skrattar.
Sajter som gör DNA-tester:
Ancestry– www.ancestry.com
Family Tree DNA– www.familytreedna.com
Här kan du lägga upp dina dna-data:
Gedmatch– www.gedmatch.com
Dna
Är det kemiska ämnet som bär vår arvsmassa.
Har som uppgift att långtidsförvara information som påverkar vår utveckling.
Kan liknas vid livets programkod eftersom de bär på information för att konstruera celler.
Källa: Wikipedia