I korridoren kommer Cecilia Ahlstrand, Skellefteå, och dottern Ester Ahlstrand, 9 år, gående. Ester är lite tveksam till vad som utspelar sig framför henne och håller hårt om mammas arm när de närmar sig de båda clownerna.
– Efter att jag hört om elaka clowner på nyheterna så tycker jag att de är lite läskiga, men de här två är faktiskt lite roliga, säger Ester och har svårt att hålla sig för skratt.
Det här är hennes första möte med sjukhusclownerna. Ester är på Universitetssjukhuset för att ta några prover och anlände tillsammans med sin mamma under gårdagen.
– Det är jätteroligt att se barnen leka. Det behövs på ett sådant här ställe, säger mamma Cecilia.
En gång i veckan får barncanceravdelningen på Norrlands universitetssjukhus i Umeå besök av sjukhusclowner. I dag är det clownerna Truck, Love Törngren, och Bobbi, Jan Bidner, som möter barnen.
Det var 15 år sedan Jan Bidner gjorde sitt första framträdande som sjukhusclown. Ett jobb som inte riktigt liknar hans ordinarie arbete som mellanchef på ett it-företag.
– För mig är clownjobbet en ventil och mitt riktiga jobb, säger han och skrattar.
Sjukhusclownen är en kontrast till det allvarliga i sjukhusmiljön. En karaktär som kan vända upp och ner på tillvaron, förklarar Jan.
– Vi bryter normer och visar att det är okej att vara lite tokig. Men det viktigaste är att vara lyhörd och flexibel i mötet med barnen. Det handlar om att läsa av deras behov. Vi ska vara där på barnens villkor och inte driva vår egen agenda.
Behovet hos det enskilda barnet kan vara så enkelt som att se deras friska och glada sida. Inte bara det sjuka som är så mycket i fokus, menar han.
– Att få barnen att skratta är det viktigaste. Det behöver inte vara så svårt, säger Jan.
Läs också: Lilla Noels hjärntumör var stor som ett ägg
Barncanceravdelningen, eller barnonkologen avdelning 3 som den egentligen heter, har tolv vårdplatser plus två dagvårdsplatser. Upptagningsområdet är från Kiruna i norr till Sundsvall i söder. En yta som motsvarar halva Sverige vilket också innebär att de allra flesta patienter blir inlagda under längre eller kortare perioder, berättar avdelningschefen Eva Sjödin-Eriksson.
– På en barncanceravdelning är alla patienter svårt sjuka. Barnets behandling innebär oftast en stor påfrestning för hela familjen. Vi försöker hjälpa dem att hitta en vardag och att kunna vila i hoppet, säger Eva Sjödin-Eriksson.
Det är här clownerna har en viktig roll att fylla, med skratt och glädje.
– Det finns ett ordspråk som säger: ”Skrattet läker”. Jag vet inte hur vetenskapligt just det är, men det vi vet är att det händer positiva saker i kroppen när vi skrattar.
I dag har barnen på avdelningen ganska varierande behov. En del vill springa omkring och busa medan andra bara behöver lite uppmärksamhet. Som clown gäller det att anpassa sig efter alla individer. Även om just den här dagen är lite jobbig för en del av de små patienterna så har de flesta valt att komma ut i korridoren för att få möta clownerna.
Fyraåriga Merlinda Cerimovic från Sundsvall är trött och sitter helt stilla i sin vagn. Ibland sjunker hennes ögonlock igen för att i den andra stunden mödosamt lyftas upp. Med försiktiga gester och lågmäld röst försöker Bobbi få kontakt med henne. Små, små nickningar bekräftar att hon är med. Mamma Samata Selimovic berättar att hon brukar uppskatta clownbesöken, men febern gör att hon är trött i dag.
Hugo Andefors har varit patient på avdelningen till och från under tre månader. Även han är ganska trött. Han ligger i sin vagn, till synes inte sugen på att leka. Men samtidigt som han ser clownen Truck smyga efter väggen vaknar leklusten till liv. Ett ögonblick senare leker de tittut som avslutas i ett gemensamt skratt.
Clownverksamheten bekostas av Barncancerfonden Norra. Ett viktigt inslag i den annars så allvarliga tillvaro cancersjuka barn och deras familjer får leva i, menar Jonas Fahlman, ordförande i föreningen.
– Vi vill sätta lite guldkant på tillvaron för de drabbade familjerna. Det är väldigt påfrestande att vara inlagd sjukhus. Clownerna kan få barnen att tänka på något annat för en stund.
Han påpekar att föreningens inte får några offentliga medel utan är helt beroende av bidrag från privatpersoner och företag. Tack vare att forskningen går framåt och behandlingsmetoderna utvecklas överlever i dag 80 procent av alla barn som drabbas av cancer. Men än är målet inte nått, menar Jonas Fahlman.
– Fortfarande dör var femte barn och vi vill utrota barncancer, säger han.