Astor Wikström, 1995. NV-arkiv
I måndags var Astor Wikström på besök till Café Nyckelgården på Sunnanå och kåserade om sina närmare 40 år på Alimak med rubriken ” Affärsresor och kulturkrockar”.
Det blev mästerliga skildringar av resandets glädjeämnen, förtretligheter och nackdelar. Det stora glädjeämnet var familjens förståelse för hans arbetssituation. Det var två liv - ett familjeliv och ett helt annat - nämligen resandelivet.
Förtretligheterna var att han ibland var dåligt påläst om respektive lands uppförandekoder. Han insåg bl.a. att ordspråket ”Tala är silver och tiga är guld” hade en ypperlig giltighet i vissa situationer.
Alimak skördade stora framgångar med sina kuggstångsdrivna hissar som de var ensamma om på världsmarknaden. För att man på arbetsplatserna verkligen skulle få upp ögonen för detta drivsystem delade Alimak frikostigt ut spelkort som på baksidan visade maskinmontaget.
Kortspel på rasterna var och är i många länder den stora sysselsättningen vid kaffe- och matraster - så det var ett försök att med kortlekens hjälp öka kunskapen i alla led i företaget.
Astor framhöll i sitt anförande nödvändigheten av att säljpersonalen följer strikta scheman under sina hotellvistelser. Ensamheten på hotellen är måna gånger orsaken till att man försöker döva tristessen med ett antal drinkar, som med tiden blir fler och fler. De har också tendensen att följa med hem till Sverige med allt vad det innebär för arbetsförmågan och familjelivet.
Under frågestunden vid kaffet kom bl.a. frågan upp om Astors tilltalsnamn som de facto är ett engelskt efternamn. Det var hans mor som hade läst boken om förlisningen av Titanic. Den rikaste ombord på fartyget var en man vid namn; John,- Jacob med efternamnet Astor. Mor kunde inte engelska och förstod inte att tillägget Mr - klargjorde det var ett efternamn. Hon hade döpte sonen med tilltals-namnet Astor i hopp att han skulle få ett rikt liv som den välbärgade; John - Jakob.
Astor hade inför sitt kåseri på Café Nyckeln lovat sin fru Marianne att detta framträdande skulle bli det sista då han under många år efter att ha lämnat Alimak inbjudits att just kåsera om försäljningslivet runt om i världen.
Men varav hjärtat är fullt därav talar munnen så vi får väl se om det verkligen var slutet på kåserierna.
Tage Ljungholm