Söker du barnvakt? Kolla in anslagstavlan i Hjoggböle. Där finns ett bra erbjudande. Foto: Jeanette Lövgren.
Somliga ser liteskruttiga ut där de står och lutar på sina rostiga metallben. Andra ser ut att vara kärleksfullt omhuldade med hyfsat ny färg på sig.
Pampigast är anslagstavlan i Burvik som flankeras av två avbarkade trädstammar.
Innehållsrikast är den som hänger på väggen utanför Konsum i Burträsk.
Kulturhistoriskt intressantast är anslagstavlan som hänger på husväggen vid torget i Bureå.
Mest omhuldad är tavlan som står utanför Handlarn i Skråmträsk.
Det är Skråmträskbygdensbyaförening som ansvarar för just den. I föreningens styrelse sitter Alf-Martin Fagertun. Under ett möte för något år sedan ställde Alf-Martin en, i hans tycke, mycket oskyldig fråga.
"Borde inte någon se till anslagstavlan ibland?"
En undran som möttes av omedelbar och entusiastisk respons.
"Bra, då får du göra det."
Så gick det till när Alf-Martin Fagertun blev anslagstavelansvarig med rätt att rensa. Gamla meddelanden om redan avklarade årsmöten ska bort. När det har blivit lite väl många häftklamrar och avrivna pappershörn plockar han fram tången ur jackfickan och gör en klammerrensning.
Anslagstavlan ska inte bara vara aktuell, den ska se snygg ut också.
Så vad är det nu för regelverk Skråmträsks anslagstavelansvarige har att tillämpa under sin maktpåliggande ämbetsutövning?
– Regler? Nä, några regler finns det väl inte. Men skulle det dyka upp meddelanden från någon otrevlig organisation så tas de bort.
Å andra sidan kanen anslagstavla, som ingen har verkat sköta om på mycket länge, förvandlas till en spännande arkeologisk fyndplats. Så är det med tavlan i Bureå som inte har rensats på åratal. Här sitter klamrar, häftstift och avrivna pappersbitar i lager på lager. Lyft på en flik och årtalet 2003 skymtar fram. Något som liknar en tecknad gubbe skulle också kunna vara en pingvin. Artbestämningen är rätt osäker.
Några tycker säkert att den här tavlan är ful. En skamfläck för bygden. Någon tycker säkert att någon borde gör något åt saken. Norrans utsända däremot anser att denna anslagstavla är en kulturskatt som borde platsa på vilket museum eller konstgalleri som helst. Tavlan på husfasaden är en installation som vuxit fram organiskt under decennier. Ingen skulle ha kunnat tänka ut ett verk med ett motiv av denna kaliber. Burebor - ni måste rädda den till eftervärlden!
Oavsett vilken anslagstavlaman än tittar på, om det så är i Övre eller Nedre Bäck, så framgår det tydligt att det är arrangörer av olika evenemang, föreningar, företag och en och annan loppisinnehavare som affischerar allra mest. De personliga meddelandena är mer sällsynta, men de finns. Det unga paret som söker hus har varit riktigt flitiga och satt upp lappar på flera tavlor. Ingen ser ut att skänka bort kattungar längre, men i Burträsk finns i alla fall en efterlysning om en bortsprungen norsk skogskatt. Någon vill köpa stuga, någon vill sälja skor. Insektsmedel för hästar finns också att inhandla.
De flesta hittar hittack vare nätet, men Tantens Mix, alias Jenny Karlsson i Kåsböle, annonserar på anslagstavlor också. Bland annat på den i Nedre Bäck.
– Det är dags att byta ut de där lapparna för numera heter jag Karlsson Vikström, förklarar Jenny.
Just nu är det mycket jobb i loppisbutiken. Lapparna får vänta. Så småningom ska hon fixa nya med uppdaterad information inför sommaren.
– Jag brukar ha en bunt i bilen och sätter upp dem när jag passerar en anslagstavla i trakten.
Anslagstavlor har funnitssedan slutet av 1800-talet. Perioden 1920-1950 betraktas som deras storhetstid. Den tid då folkhemmet växte fram, allt fler började jobba i industrin och folk flyttade till större samhällen och städer. Billigt papper, billiga pennor och en ökad läskunnighet hos den stora allmänheten gjorde att intresset för detta sätt att förmedla information växte sig allt starkare.
Nu har vi både mobiler och sociala medier, men anslagstavlan lever ändå kvar. Från att ha innehaft en av huvudrollerna i det lokala informationsflödet så har den numera en betydligt blygsammare biroll. Det är Facebook och Instagram som är de stora stjärnorna.
Fast visst har ändå denna enkla anordning av trä på två ben, med ett skyddande tak över, fortfarande en uppgift att fylla.
Vad tycker Jenny på Tantens Mix? Kan anslagstavlan räknas in i det som kallas retro och är lite hett?
– Retro? Javisst är den gammaldags.
Så vad ska viegentligen tro? Kan denna nostalgiframkallare överleva it-åldern? Har den en framtid?
– Jag tror att anslagstavlorna finns kvar om tio år, säger Alf-Martin Fagertun och stoppar ner tången i fickan igen.
– Alla är inte ute på nätet. Det är viktigt att informera i flera kanaler.
Barn av 40-, 50- och 60-talet, som själva börjat känna sig rätt retro vid det här laget, håller samfällt tummarna och hoppas på det bästa. Somliga av oss är nämligen gravt beroende av denna stillastående informationskälla.
FAKTA:
Tavelforskning
År 2016: Drog Göteborgs universitet igång ett forskningsprojekt för att kartlägga svenska anslagstavlor. 46 skolklasser från hela landet dokumenterade vad som stod på anslagen.
Resultatet visar att: Anslagstavlor används väldigt mycket. 37 procent av anslagen är inbjudningar till konserter, möten, föredrag, firanden med mera. Även köp- och säljannonser är vanliga. De flesta anslagen har satts upp av föreningar, därefter kommer företag och på tredje plats privatpersoner. Knappt 5 procent har skrivits helt eller delvis på andra språk. Bara 6 procent innehåller text som skrivits för hand med penna. En stor del av de datorskrivna anslagen har skrivits ut med typsnitt som liknar handskrift.
(Källa: Göteborgs universitet)
Jag tror att anslagstavlorna finns kvar om tio år.
Storståtlig. Anslagstavlan i Burvik skäms inte för sig. Belysning har den också. Foto: Jeanette Lövgren.
Tomten was here. I Klutmark bjuds det på ett föråldrat budskap. Foto: Jeanette Lövgren.
Den ansvarige. Alf-Martin Fagertun håller koll på den stora anslagstavlan i Skråmträsk. Foto: Jeanette Lövgren.