Elsa är snart fyra månader och bor med mamma Caroline Eriksson och pappa Jonas Renström i Malå. Dopet lär bli en välbesökt tillställning, då många generationer är i livet på flera sidor av släkten.
Många generationer har även hunnit sätta sin prägel på den dopklänning som lilla Elsa ska bära. Först ut var morfars mor Monica Eriksson. Hon bar den när hon döptes 1946, för 70 år sedan.
Det var hennes mamma som sydde klänningen, dessutom var det hennes mormor som stod för broderierna den första tiden.
– Man är som stolt över klänningen. Den har blivit en klenod. Roligt också att alla har velat ha den, säger Monica.
För Caroline var det heller ingen tvekan om att Elsa skulle bära den.
– Det är mycket roligare än att låna en klänning via kyrkan, säger hon.
Nu har även Elsa fått sitt namn broderat på plagget. I och med dopet blir hon det första barnet i den fjärde generationen som döps i klänningen. En rolig detalj är att såväl Monica som Caroline var först i sin generation.
Genom årtiondena har också dopklänningen fått färdas en del mellan olika orter. Monica och hennes man Joe bor i Norsjö, men i släkten har dop även hållits i bland annat Rusksele, Kristineberg, Umeå, Göteborg, Huddinge och Matfors.
– Den har flackat runt en del, konstaterar Caroline.
Egentligen finns det bara ett frågetecken kring vilka som döpts i klänningen. Monica har nämligen två syskon som är tvillingar. De döptes samtidigt och då kan av naturliga skäl bara ett av barnen ha burit klänningen. Men om det var Agneta eller Håkan vet ingen.
Hur länge ska då traditionen hålla i sig? Ja, det beror nog på hur länge dopklänningen håller. Och hur länge det finns plats att brodera in nya namn.
Caroline både tror och hoppas att den kommer att användas i många år framöver.
– Det är speciellt att bli förälder och att veta att Elsa ska döpas i samma dopklänning som jag hade. Jag tror att alla föräldrar tycker att det är kul om barnen använder något som man själv haft, säger hon.
Monica tror också att traditionen kommer att hålla i sig länge än:
– Men det är klart, om en förälder från ett annat håll har samma tradition kan det bli diskussioner.
Man är som stolt över klänningen. Den har blivit en klenod. Roligt också att alla har velat ha den.