”JAG RÖKER MED MÅTTA.” Det försäkrade skådespelaren Tor Isedal. ”John Silver ger mig full tillfredsställelse faktiskt redan efter några bloss.”
Ta bara den speciella kombinationen av hårspray och cigarettrök. Den kemikaliestinna sprayen var ett måste för att hålla den touperade hövolmsfrisyren på plats hela dagen. För att få till den plastiga, motståndskraftiga ytan stod den modemedvetna varje morgon insvept i ett spraymoln, ofta med en rykande cigg i mungipan eller vilande på handfatskanten.
Kombinationen hårspray-cigarett var i alla fall uthärdlig. Värre var det med de hemska odörer som uppstod när toalettbesökare uträttade ”det stora” under kontemplativt blossande på pipa.
Resultatet blev en stank så vedervärdig att en nutida nödig inte kan föreställa sig den.
Den som var för liten för att suga på cigg gick omkring som en veritabel stinkbomb. Vilket inte var något problem när de allra flesta i princip luktade likadant. Röklukten satte sig i kläderna, i håret, i möblerna, i gardinerna. Gick aldrig att vädra bort.
Man rökte i bilar, man rökte vid frukost-, lunch- och middagsbord samt vid kvällskaffet. Man rökte på jobbet, man rökte när det visades en Westernserie på teve. Man blossade på både krog och kafé.
Ett hem utan nikotingula tak och ingrodda askfat var ett märkligt ställe. Helt klart udda.
En riktig man hade pipa i munnen, blåste rökringar och då och då plockades en vit och luddig piprensare fram för att få bort den otäcka tjär- och salivsörjan i pipskaftet. Bara den som vuxit upp till det bubblande ljud som uppstår när någon suger på en sur pipa kan tycka att det är ett kärt barndomsminne värt att bevara. Och bara den som själv tultat omkring i ett rökmoln kan låta bli att förvånas över det faktum att det anordnades en tävling i piprökning i Blå Hallen i Stockholms Stadshus.
En herrkavaj från tiden, med skinnskoning på armbågarna, kan väcka sedan länge glömda doftminnen till liv. I den odörbefriade tid vi befinner oss i just för tillfället kan bilden av en 50 år gammal bensinstation locka fram tårar av ljuv nostalgi. Bensinen luktade helt klart mer 1964. Bilavgaserna likaså. För att inte tala om bussarna vars avgassystem sannerligen inte var något att skryta med. Åksjukan var en trogen följeslagare på färden.
Ett hem utan nikotingula tak och ingrodda askfat var ett märkligt ställe.
KASSAKO. 600 miljoner skulle svenska staten kunna dra in om skatten på tobak och alkohol höjdes.
BÖRJA TRÄNA NU. Piptobaksmärket Hamiltons Blandning anordnade SM i piprökning. Vann gjorde den som kunde hålla fyr på sin pipa längst tid.
NÄR FRUN DISKAR. Farbror Melker i ”Vi på Saltkråkan”, alias Torsten Lilliecrona, gjorde reklam för en helautomatisk diskmaskin.
SMAKFÖRÄDLAD. Caravelle piptobak med äkta Jamaica-rom av bästa märke.