Bybor i Lappvattnet. Barry Lindmark, Tage Burman, Vanja Löfroth, Sabrina Holtkamp med barnen Matilda och Flora samt Michael Qvick.
Gatlyse i Lappvattnet, modell äldre. När det i framtiden byts till nya kommer det att vara betydligt närmare mellan lamporna.
Tage Burman
Michael Qvick
Vanja Löfroth
Lappvattnet är en by där man är väl insatt i reglerna. Detta eftersom kommunens belysningsansvarige var inbjuden till ett välbesökt möte häromveckan.
- Vi skulle egentligen ha ett möte om vår byautvecklingsplan. Men strax före mötet hade vi hört om vad som var på gång om gatlysen, och då beslöt vi att bjuda in honom. Det är alltid bäst att få förstahandsinformation när det börjar gå rykten, säger Michael Qvick, vice ordförande.
Nedläggning av gatlysen hotar, om byarna inte är med och betalarStormötet fick därmed ett helt annat fokus. Utveckling blev det inte tal om. Istället byggdes oron upp för vad som ska hända när byns lyse döms ut.
Det finns inga signaler om att Lappvattnets anläggning ska vara särskilt dålig. Men Tage Burman säger att risken är stor.
- Vi var bland de första i Burträsk kommun som byggde gatlyse, det var 1964.
Så var informationen
Vad byborna nu vet är att den dag bytet sker, så blir det så kallat totalbyte när man byter allt. Då är regeln att byarna själva ska betala 40 procent av investeringen. Kommunen betalar 60 procent.
Vill byn unna sig extra lampor som faller utanför reglerna så måste man betala 100 procent för dem.
Extra lampor kan behövas om man vill överbrygga två ljusa områden i byn så att de hänger ihop. Eller låta någon som bor lite utanför ändå vara med i den ljusa gemenskapen.
Om inte alla betalar
Reaktionerna lät inte vänta på sig.
- För det första ser vi stora problem med att få alla att betala, säger Michael Qvick.
-Det kommer alltid att vara några som inte har råd, och några som av andra anledningar inte vill vara med. Vad ska då övriga göra, ska de ställa upp och betala ändå, undrar Vanja Löfroth.
Byborna som vi träffar i byagården ser stora risker för osämlja i byarna när de tvingas till gatlysesatsningar.
- Så kommer det förr eller senare att bli i varenda by i hela kommunen, säger Michael.
- Ingen kommer att vilja engagera sig i en belysningsförening när de vet att de måste förhandla och tjata om betalning med sina grannar, tillägger Vanja.
Mörker ger otrygghet
Om byn inte kan enas rivs den gamla anläggningen utan att något nytt skapas.
- Då skulle vi inte bo kvar, säger Sabrina Holtkamp som tillsammans med maken flyttade från Tyskland till Lappvattnet för åtta år sedan.
- De skulle bli otrevligt och otryggt med allt mörker. I synnerhet med tanke på barnen och trafiken, tillägger hon.
Kritiska mot kommunens nuvarande regler är Sabrina Holtkamp (t v) med barnen Flora och Matilda samt Anneli Malm med dottern Nellie.
"Orättvist mot landet"
Men även om alla betalar anser byborna att det skulle vara orättvist.
- Vi betalar också skatt, men förlorar bara mer och mer service, säger Vanja.
- Det handlar om solidaritet mellan stad och landsbygd. Att alla hjälps åt att betala, fortsätter hon.
- Skellefteå kommun är beroende av att folk bor i alla hus, annars får man inte 80 000 invånare. Men vem vill bo på landsbygden om den är mörk på vintern?
- Skadan är redan skedd när detta har kommit ut. Nu vet folk att det här hotar byarna på sikt, säger Tage Burman.
Nu hoppas han att byautvecklingsrådet tar tag i den här frågan för alla byars räkning.
Alla vid bordet här i Lappvattnet tycker att politikerna ska ompröva reglerna.
Så kan det kosta
Hur mycket skulle då gatlyset kosta om det byts i byn?
Michael Qvick säger att det är komplicerat eftersom byn har två områden som är skilda från varandra, med olika ålder på anläggningarna.
- Om vi bara räknar på södra Lappvattnet så skulle det krävas 64 stolpar om alla som har gatlysen i dag ska fortsätta att ha det. Byn skulle tvingas betala mellan 429 000 och 643 000 kronor.
– Då betalar vi 40 procent för de flesta stolpar, men för 17 av stolparna skulle det krävas 100 procent på grund av långa avstånd. Några av stolparna är dessutom säkerhetsstolpar på grund av trafikverkets krav, de är extra dyra.
I området finns 35 hushåll, vilket skulle innebära 12 000 - 18 000 kronor per hushåll, om alla betalar.
- Men jag vet redan flera som har uttalat att de inte skulle betala.
I norra Lappvattnet är anläggningen nyare. Den byts troligen för sig, många år senare. Där är det längre mellan husen, och kostnaderna blir troligen bli så höga att de som bor där inte mäktar med att betala.
- Där har du problemet i ett nötskal. Delar av byar ställs mot varandra. De som inte får lampor ända fram till sin infart kanske inte betalar alls. Det finns också en inbyggd orättvisa mot de som har en lång infartsväg till sitt hus, de är uteslutna i kommunens regler och då blir det dyrare för byn att låta dem vara med, säger Michael Qvick.
Historien om gatlysena - kommunens värsta långbänk