Kjell ”Liemannen” Gustafsson visar och berättar hur liebladen ska slipas.
Den här gången har Kjell, som är bosatt i Växjö, kommit till Byastugan i Kvarnbyn utanför Burträsk, för att lära ut om liens historiska användning och om hur lien kan användas idag. Han har med sig både slipstenar och flera gamla lieorv som användes förr i tiden i olika delar av landet. De femton deltagarna ska under dagen få en inblick i slåtterteknik med lie, hur liebladen ska slipas och få lära sig historiken om kulturlandskapets viktigaste redskap, lien och orvet.
– Varje kropp ska ha en orv som är anpassad efter sin egen längd annars åker man på ryggskott. Vinkeln mot marken måste vara rätt, säger Kjell och tar upp några av deltagarna för att visa hur en mätning kan gå till för att ta reda på om orvet ska passa.
Slåtterkungen från Bygdeträsk, som Gösta Nilsson skämtsamt kallar sig, har slagit med lie från 10-årsålder ända tills föräldrarna slutade med jordbruket 1969.
– Jag slog med lie hela dagar och ibland fick jag ont i sidorna mot ryggen. På bondska kallades det att man blev lejvride, säger han med ett leende.
Kjell berättar att det är viktigt att använda benen där kroppstyngden ska vara. Armarna håller bara i redskapet.
– Det ska vara rytmiskt och se ut som att man dansar, förklarar han.
Jessica Tjäder har åkt från Malå för att delta på kursen. Hon berättar att hon studerar till ekolog och att hon tycker att kursen är intressant.
– Jag vill lära mig mer om gamla redskap och om hur de kan användas i naturvårdsarbetet.
Torgny och Karin Nystedt har ett litet torp och varje sommar slår och hässjar de hö till sina getter.
– Vi slår en hel del med lie. Det svåra är slipningen och här har vi chansen att lära oss av Kjell som har lång erfarenhet och så mycket kunskap, säger Torgny.
Kjell visar och berättar hur liebladet ska slipas.
– Lägg rejält med tid på en ny lie. På ovansidan ska eggens längd vara 7 millimeter och undersidan ska vara 5 millimeter eller mer.
Han fortsätter att berätta hur man genom att slå på ett lieblad med en skruvmejsel kan få information om liebladets kvalitet.
– Även om lien är rostig kan man lyssna på klangen. Det ska vara ett rent ljud med lång resonans. Det ska låta som en malmklocka med rejäl klang, säger Kjell och går iväg för att demonstrera hur det går till.