Umebon Klas Beyer vann Robinson.
– Det har varit helt fruktansvärt att leva dubbelliv. Jag har ju varit med om stans äventyr och inte kunnat berätta det för någon, säger han till Västerbottens-Kuriren.
Det var efter en nervkittlande och tuff hinderbana-final, där Klas Beyer ställdes mot fotbollsspelaren Fia Grönborg, som slutligen Umeåbon kunde koras till årets Robinson.
– Det var väldigt många moment. Det var maffigt, fett och när jag tände den slutliga elden var det klart. Det var som att ta studenten, det var häftigt. De andra deltagarna kom fram och sprutade champagne i ögat.
– Det blev overload av allt, känslomässig översvämning. Och har du svultit så kan jag berätta att tre, fyra klunkar skumpa, då blir du packad.
Men enligt Beyer var det ett annat moment, tidigare under finalveckan, som nästan betydde ännu mer än vinsten i hinderbanan. Nämligen det som skedde på det oväntade örådet.
– Vi fick en chock att det skulle vara ett öråd till och att det var vi fyra som var kvar som skulle rösta. Däremot hade de förra deltagarna en immunitet att dela ut och den fick jag.
– Det var hedrande för att de här människorna har sett vad som har hänt och de har inget egenintresse av att skydda sig själva. Så det kändes fint att veta att de som var där hade röstat fram mig som vinnare om det hade avgjorts på en röstning. Det betydde nästan mer. För då har jag lyckats med det som jag anser vara mest prestigefyllt – att bli omtyckt för den man är.
Var har du statyetten?
– Den gick ju paj. Nu ligger den hemma hos min syster utan att hon vet om det. Fint förpackad i en present. Men ja, den är trasig, skrattar han.
– Jag får väl skruva och limma ihop den. Det är ju en träbit.
Det är ungefär åtta månader sedan Klas Beyer kom tillbaka från sitt äventyr i Fiji. Men det är snart ett år sedan som han gick vidare till den andra castingen i Robinson, där han fick skriva på ett sekretessavtal om att inte berätta för någon att han skulle delta i programmet – inte ens för hans familj eller inneboende.
– Det har varit energikrävande. Han jag bodde med fick veta, fem dagar innan det släpptes officiellt vilka som var med i Robinson, att jag skulle vara med.
– Så det är helt underbart att det här dubbellivet inte behöver levas längre. Det är nog det bästa.
Årets Robinson har beskrivits som en av de tuffaste säsongerna. I ungefär 10 veckor fick Klas Beyer tillsammans med de övriga deltagarna leva på den lilla ön i Fiji där de hade fri tillgång till dricksvatten och solskydd, men i övrigt fick leva på det som de hittade i naturen – som oftast var kokos.
– Det var extremt lite mat. När jag kom hem sa folk att ”du vill väl inte äta ris nu”, men på det svarade jag att jag jättegärna ville ha ris. Vi fick två påsar ris på ett kilo under hela tiden, som vi fick dela på tio personer. Varav lag syd tryckte i sig nästan en hel.
– I början åt vi palmhjärta men sedan fick vi restriktioner om att inte hugga ned palmer så det blev fem palmhjärtan totalt de tre första dagarna. För att få i oss salter så kokade vi saltvatten och skrapade salt som vi fick i oss. Det har varit så fruktansvärt lite mat.
– Jag gick ned 14 kilo.
En ohälsosam viktminskning som gjorde att Beyer vid flera tillfällen tvingades uppsöka sjukhus efter att han kommit hem.
– Kroppen blir helt vätskefylld. Jag var på sjukhus några gånger för att jag tänkte att ”det här är inte bra”. När jag tog av mig strumporna på kvällen så svällde det nästan över och jag har ju tajta svarta jeans på mig nästan hela tiden och jag kom knappt i dem. Men nu mår jag bra.
Förutom att deltagarna levde på svältgränsen, som Klas Beyer beskriver det, så har årets Robinson-säsong kantats av olika pakter och svek. Ett socialt spel som Beyer redan tidigt på ön valde att hålla sig utanför.
– Jag insåg väldigt snabbt att det här tar så fruktansvärt mycket energi från mig och jag mår inte bra av det här. Så det är inte lönt att jag ska gå runt och må dåligt för att vinna pengar. Det kommer jag inte att göra för det känns moraliskt konstigt.
– Så jag flyttade ut till min grotta och hade mycket egentid. Jag sa till Linn att informera mig om vad som gäller och tycker jag att det känns fel då säger jag det. För jag kommer inte att rösta på någon som jag inte vill rösta på. Sedan sa jag åt de andra att jag inte ville prata pakter.
En våghalsig strategi som visade sig löna sig.
Vad han ska göra för vinstsumman på 500 000 kronor vill han inte svara på men kanske hamnar de i burken märkt ”äventyr”.
– Min plan är att fortsätta vara den jag är så klart, jag vill inte vara Robinson-Klas för alltid. Jag kommer jobba kvar som byggingenjör sedan har jag lite skrivarplaner. Jag och en kompis ska släppa en dikt- och prosasamling som en annan kompis gör illustration och layout till. Sedan har jag en till skrivargrej som inte är officiellt än.
– Det jag tar med mig från Robinson är acceptans för det som sker. Att vi inte kan påverka vad folk gör. Det handlar om acceptans för vad som hänt och att anpassa sig för den nya situationen. Och att det sker faktiskt inget annat än att man gör av med energi. Det är en lärdom, det och att naturen är mest logisk.
Ulrica Palmer/VK