För Erik Fjällström, gruvchef i Kristineberg, har det varit en lång tids anspänning inför rivningen av laven. Han är glad och lättad över att det gick så bra.
Ända sedan slutet av 1950-talet har gruvlaven varit ett karaktäristiskt inslag i och omkring Kristineberg. Men nu är den borta.
Klockan fyra på fredagsmorgonen den 28 juni sprängdes det 62 meter höga och 1 173 ton tunga tornet och föll till marken i ett moln av stoft och damm.
Trots den tidiga timmen lockade rivningen en stor skara åskådare. Men knappast någon var så spänd som gruvchefen Erik Fjällström – skulle allt gå enligt planerna, utan några missöden?
Därför kände han en enorm lättnad när den gamla betongkolossen föll.
– Det var helt magiskt. Allt blev som vi hade tänkt och den trillade på rätt ställe. Det var ett precisionsarbete, säger Erik Fjällström.
Samtidigt var det flera känslor som gick igenom hans huvud. Efter att ha vuxit upp och bott i området och med några års uppehåll ha jobbat i gruvan sedan 1989 har laven varit ett landmärke som alltid funnits där.
– Som liten grabb såg jag den på flera mils avstånd. Sedan har det legat och gnagt och varit en anspänning från den dagen beslutet fattades att den skulle rivas. Har vi gjort allt rätt?
– Så när visslan ljöd den här gången steg pulsen lite extra, berättar Erik Fjällström.
Bolidens beslut att riva byggnaden grundar sig i att den är i så dåligt skick att den börjar vara en säkerhetsrisk. Laven har inte heller varit i drift på drygt 20 år.
Det höga tornet vid gruvan i Kristineberg har synts vida omkring sedan slutet av 50-talet.
Samtidigt framhåller Boliden att rivningen markerar början på en ny era för Kristineberg.
Våren 2021 beslutade företaget att investera 1,25 miljarder kronor i en utbyggnad av Kristinebergsgruvan mot Rävlidenfyndigheten. En investering som innebär att den 84 år gamla gruvan moderniseras, med fokus på fossilfri teknik och batteridrivna fordon under jord.
Satsningen i Kristineberg gör också att jobb tryggas, då gruvan säkras för framtiden i åtminstone tio år framåt.
– Det är en koppling som jag tycker är lite kul. Nu är tiden inne att bygga något nytt för Rävliden. Sedan är det roligt att plocka bort något gammalt och fult och få till en fin industrimiljö här, säger Erik Fjällström.
”Nödvändigt men jättetråkigt”, tycker Elin Bystedth, som var uppe och såg rivningen och som också sålde frukost från Thornégården till åskådarna.
Men för de boende i området är det förstås en märklig känsla att något som alltid funnits där nu är borta. Det kan Elin Bystedth, engagerad och mångårig Kribergsbo intyga.
– Det var nödvändigt, men jättetråkigt. Det är ju ett landmärke man har sett hela livet. Vi brukar säga ”nu är vi hemma, nu ser vi laven”. Och nu är den borta.
En hög knall, sedan började det höga tornet att rasa mot marken. Nu är laven i Kristineberg ett minne blott.