Valmyndigheten råkade förkorta mandatperioden

I de bevis som valmyndigheten utfärdat till samtliga ledamöter och ersättare efter valet råkade mandatperioden kortas. ”Det blev tokigt, vi vill bara uppmärksamma på felet”, säger Hans-Ivar Svärd, sakkunnig på valmyndigheten.

30 oktober 2018 11:55

Enligt kommunallagens 5 kap, 9 §, väljs ledamöterna för fyra år räknat från och med den 15 oktober valåret. Efter valet skickar valmyndigheten ut automatgenererade bevis till dem som valts; det vill säga politiker i riksdag, landsting, kommunfullmäktige och Europaparlamentet. På beviset framgår exempelvis namnet på den som utsetts, parti, ersättare och gällande tid.

Men i det senaste valets bevis råkade alltså ett misstag smyga sig in. Mandatperioden kortades med nästan en vecka. Här står att ledamöterna sitter till och med den 9 oktober 2022.

Vad får det för konsekvenser, står vi utan folkvalda sedan?

– Nej, det gör vi inte, det felaktiga datumet är inte juridiskt bindande. Misstaget har ingen annan konsekvens än att det gått ut felaktig information. Det är fortfarande kommunallagen som gäller, säger Hans-Ivar Svärd, sakkunnig på valmyndigheten.

Nej, det gör vi inte, det felaktiga datumet är inte juridiskt bindande. Misstaget har ingen annan konsekvens än att det gått ut felaktig information. Det är fortfarande kommunallagen som gäller.

I ett massutskick till kommuner och landsting har myndigheten nu uppmärksammat på felet: ”Korrekt datum i beviset ska följaktligen vara till och med den 14 oktober 2022.” Valmyndigheten påpekar också att om ”någon använder datumet i sin planering, bör det rättas till.”

”Bör rättas till”

– Kommunfullmäktige kan själva välja hur de vill hantera informationen, en del har helt enkelt bara upplyst om detta under ett fullmäktigemöte.

Vad var det som gick fel?

– Ja, den som det visste. Det var något slags tekniskt misstag, säger Hans-Ivar Svärd.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Jenny Petersson