Ny rapport: Mycket höga halter arsenik i Örviken med omnejd

Det finns mycket höga halter arsenik, bly och koppar i den ytliga jorden över hela Örvikenområdet med omnejd. Det innebär hälsorisker – såväl innanför som utanför det gamla industriområdet, enligt en ny miljörapport.

12 juli 2019 06:55

Det är kommunen som beställt studien som undersöker förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen inom industriområdet i Örviken.

På platsen har det tidigare funnits både en sulfitmassafabrik och ett sågverk. Området har utretts i omgångar och bedömts vara i behov av åtgärder. Nu rekommenderas en omfattande sanering.

”Inga akuta risker”

Även idag finns verksamhet där i form av Träprofilen som tillverkar bland annat lastpallar. Här fanns tills nyligen en elektrikerfirma och en MC-klubb nyttjar en lokal. Inom det undersökta området finns inga bostadshus, men strax utanför ligger ett stugområde.

– Det finns inga akuta risker för någon i dagsläget, det känns viktigt att säga. Det här handlar framförallt om risker vid en livslång exponering, säger Christer Svensson, projektledare för miljö på Samhällsbyggnad.

Luftnedfall

Den förorenade jorden finns i olika kategorier på området. Den finns dels i kisaska, en biprodukt från den gamla sulfitmassafabriken och i fyllnadsjord utan kisaska. Men det finns också föroreningar i ytlig jord som beror på ett storskaligt luftnedfall.

Men det är viktigt att poängtera att bara för att det finns höga halter av en förorening i ytjorden, så betyder det inte automatiskt att det innebär en hälsofara. Det beror också på exponeringssituationen.

Rapporten slår fast att ytlig jord ”i hela Örvikenområdet med omnejd har mycket höga halter av arsenik, bly och koppar”, beroende på detta nedfall.

Föroreningar bedöms kunna ”innebära risk för negativa effekter på människors hälsa”, även utanför själva industriområdet.

Att den ytliga jorden är förorenad beror även på Rönnskärsverken, som ända fram till 1980-talet släppte ut stora mängder tungmetaller i både luft och vatten. Något som enligt rapporten påverkat hela Örviken med omnejd.

Här finns ju både fritidsstugor och bostadshus?

– Ja, och det här är något vi kommer att utreda vidare. Men det är viktigt att poängtera att bara för att det finns höga halter av en förorening i ytjorden, så betyder det inte automatiskt att det innebär en hälsofara. Det beror också på exponeringssituationen. Hur föroreningen sitter fast och hur den kan spridas säger Christer Svensson.

I rapporten diskuteras olika åtgärdsförslag utifrån riskerna. Här konstateras att infartsvägar till området ifråga kan stängas av med bom, men att området inte är inhägnat och därmed ändå tillgängligt för alla.

Studiens syfte är också att ta fram en åtgärdsplan där platsen kan fortsätta att vara tillgänglig. Både vuxna och barn ska kunna besöka området, och personal arbeta där utan att utsättas för risker.

Giftig aska

De analyser som nu har utförts visar på stora mängder giftig kisaska, närmare 5 000 kubikmeter på platsen. Askan innehåller arsenik, bly koppar och zink i föroreningshalter långt över de platsspecifika riktvärdena, PSRV.

PSRV är ett mått som tas fram utifrån en risksituation och som utgår från hur marken ska användas

– Ett bostadsområde, en industriverksamhet eller en odling kan alltså ha olika rekommenderade värden, förklarar Christer Svensson.

Fyllningsjord med föroreningar har påträffats inom ett cirka åtta hektar stort område. Ungefär en femtedel av totalt 100 000 kubikmeter jord bedöms vara ohälsosam.

Inte drickbart

Även grundvattnet är påverkat enligt rapporten. Därför har man stämt av med fastighetsägare i området att dricksvattenbrunnar inte används.

På grund av hälsoriskerna föreslår konsulterna bakom rapporten att området bör saneras. Tre åtgärdsförslag presenteras, varav det mest omfattande rekommenderas. Det går ut på att gräva av alla jordvolymer med halter som överstiger ”de mätbara åtgärdsmålen.” För att sedan fylla på med rena massor.

Christer Svensson säger att de olika åtgärdsförslagen dock samtliga ger en dålig effekt.

– Ingen av dem är särskilt kostnadseffektiva, med tanke på den lilla miljönytta de ger.

Vad gör ni istället?

– Det är något vi ska undersöka närmare till hösten, vi diskuterar saken nu.

Måste verksamhet lämna området?

– Nej, absolut inte. Den industri som befinner sig på platsen har så pass mycket asfalterade ytor att en påverkan inte är stor. Det blir först vid en ombyggnation, eller om ny verksamhet planeras som som en ny bedömning kan behövas, säger Christer Svensson.

Då ytorna är täckta och det är länge sedan det användes ligger det bra där det är. Vi är ju inte ute och rotar i jorden direkt, då tror jag det är lugnt.

På själva industriområdet finns ingen större oro för hälsorisker. Där driver företagen Thorbjörn Ljungholm Träprofilen. Han är även ägare till den gamla industrifastigheten.

Att arsenikhalten är hög är något man får beakta – men inte behöver vara rädd för, resonerar han.

– Då ytorna är täckta och det är länge sedan det användes ligger det bra där det är. Vi är ju inte ute och rotar i jorden direkt, då tror jag det är lugnt, säger Thorbjörn Ljungholm.

Örvikens industriområde

År 1895 anlades en såg i Örviken vid Skellefteälvens mynning. Det la grunden till ett litet industriområde. Sågen stängde tio år senare och revs.

1905 stod sultfitmassefabriken klar, en katedralliknande tegelbyggnad signerad arkitekt Sigge Cronstedt. Fabriken hade putsade väggar och utsmyckningar i mönstermurat rött tegel.

Fabriken krävde mer arbetskraft än sågen och som mest arbetade 350 personer här. Hus för arbetare och förmän uppfördes.

1948 stängde massafabriken och ersattes av ett sågverk. Sågindustrin pågick till och med den stora branden 1991, varefter verksamheten inte återhämtade sig.

Det definitiva slutet berodde bland annat på strider mellan företaget och det engelska försäkringsbolaget om huruvida det fanns en fullvärdesförsäkring eller inte. Det svenska och engelska avtalet skilde sig åt. Efter en tidigare brand, 1972, var verksamheten igång igen efter bara några månader.

Kommunen har klassat byggnaden som kulturhistoriskt värdefullt. Staten anser att det är av riksintresse för kulturminnesvården. Dessa titlar är dock ganska ”svaga” när det gäller skydd mot rivning.

Inget av husen är byggminnesförklarat.

Källa: Norrans arkiv/Skelleftea.se/Skellefteå museum

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Jenny Petersson

Ämnen du kan följa