Kommunens klädkonto: Skiljer mer än 8 000 kronor per person och år mellan ”manliga” och ”kvinnliga” yrken

Kommunen satsar 8 000 kronor mer på arbetskläder inom mansdominerade yrken än inom de kvinnodominerande. Det visar Norrans granskning av Skellefteå kommuns klädkonto.

12 juni 2019 06:15

Norran har granskat alla transaktioner som gjorts på klädkontot för tre av kommunens nämnder. Det syns tydligt att det inte råder lika villkor eller jämställdhet mellan yrkesgrupper. Orättvisorna är stora vid fördelningen av arbetskläder mellan traditionellt mans- och kvinnodominerade yrken inom Skellefteå kommun, trots att det strider mot kommunfullmäktiges beslut. Mer om det längre fram.

Tusentals kronor

Vid en genomgång av klädkontot framkommer att samhällsbyggnadsnämnden under 2018 totalt har lagt drygt tre miljoner kronor på arbetskläder till de 340 anställda, ett snitt på 8 858 kronor per anställd.

Samma snittsumma för för- och grundskolenämnden är 181 kronor och 1 132 kronor för anställda inom vård och omsorg.

De får kläder vart femte år: ”Det är antingen frys eller köp eget”

Har eget lager

Genomgången visar också att det finns stora skillnader mellan vilken typ av kläder de anställda får. På samhällsbyggnadsnämndens konto finns allt från sommarplagg, som shorts, t-shirts och sandaler, till regnkläder och stövlar samt vinterjackor, fodrade handskar och mössor.

Inga trosor eller BH:ar hämtas ut.

Nämnden förbrukar så pass mycket kläder att de, trots färre anställda än de andra nämnderna, har ett eget lager som de anställda kan åka till för att hämta ut kläder.

Även socialnämndens klädkonto är fyllt med olika typer av kläder. Anställda har också, till en summa av 88 000 kronor, hämtat ut handskar, mössor och stövlar. Anställda inom för- och grundskola får nöja sig med en ny jacka och ett par nya byxor vart fjärde år.

Kalsonger men inga trosor

Bland samhällsbyggnadsnämndens fakturor finns några inköp som sticker ut. Till exempel har nio män, som jobbar med belysning, drifttekniker eller anläggningsarbetare, hämtat ut herrkalsonger för 3 470 kronor. Inga trosor eller BH:ar hämtas ut.

Chefen för samhällsbyggnad: ”Det behövs ingen uppföljning” – utgår från att personalen använder sunt förnuft

Orättvisorna strider mot kommunens beslut. År 2011 införde Skellefteå kommun arbetskläder för anställda inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Enligt beslutet ska arbetskläderna ge de anställda “lika villkor” som andra medarbetare och att beslutet har fattats ur ett “jämställdhetsperspektiv”.

Skillnaderna mellan yrkesgrupperna strider även mot den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, som kommunen skrivit under.

Lagen skapar orättvisa

En av faktorerna som påverkar den stora skillnaden mellan yrkesgrupperna är lagen som styr rätten till arbetskläder. Arbetsmiljölagen kräver att de som jobbar inom samhällsbyggnadsnämnden, med exempelvis vatten och avlopp eller som parkarbetare, ska ha skyddskläder mot kroppsskador.

De har till skillnad mot de två andra nämnderna inga riktlinjer som reglerar tillgången på arbetskläder för de anställda, utan de får hämta ut kläder när som helst.

Socialstyrelsens föreskrifter om hygien tvingar arbetsgivare att tillhandahålla arbetskläder till sina anställda inom vård och omsorg om det finns en smittorisk eller risk att de kan komma i kontakt med kroppsvätskor.

Personal inom för- och grundskola omfattas inte av någon lag och har varken rätt till skyddskläder eller arbetskläder. Det är upp till kommunen om de vill erbjuda sina anställda det.

Kan få begagnat

Kommunen har en policy för för- och grundskolepersonal som slår fast att kläderna ska hålla i fyra till fem år och bytas ut vid behov. Bytet kan ske till begagnade kläder.

Hösten 2018 gav Arbetsmiljöverket alla anställda inom socialnämnden rätt till arbetskläder om det finns risk för kontakt med kroppsvätskor och smitta.

Siffrorna oroar facken: “En ständig kamp”

Jens Åhman är chef på enheten för kemi, mikrobiologi och toxikologi vid Arbetsmiljöverket. Han påpekar att även om förskolepersonal också utsätts för kroppsvätskor och smittorisk så måste gränsen dras någonstans.

– Smittorisk finns på alla arbetsplatser, då kan man inte ha ett generellt krav för alla. Vi har valt att sätta en gräns för de som jobbar inom vård och omsorg, där smittorisken är högre och allvarligare, säger han.

Kan man inte ställa samma krav för anställda inom barnomsorg?

– Jo, vi funderade på det, men frågan blir var drar vi gränsen? Visst finns det barn med allvarliga sjukdomar inom barnomsorg men förhoppningsvis är de hemma eller på sjukhus. De som jobbar inom vården har inget val, de måste möta människor oavsett hur sjuka de är.

Jenny Kejerhag

Så räknade vi ut kostnaderna

Alla kommunens kostnader för arbetskläder/skyddskläder/varselkläder ska bokföras på ett särskilt konto.

Norran begärde ut en lista över alla transaktioner som bokförts år 2018 på kontot för de tre nämnderna: socialnämnden, för- och grundskolenämnden och samhällsbyggnadsnämnden.

På kontot bokförs även skyddsmaterial och skyddsutrustning, men detta plockade vi bort.

Först kontrollerade vi alla företag som fanns listade för att se om de överhuvudtaget sålde arbetskläder. Om inte strök vi dem ur listan. Efter gallringen begärde vi ut alla fakturor, vilket var 2 866 stycken.

Norran granskade sedan samtliga fakturor för att se vad som köpts av vem och för hur mycket.

Siffrorna

För- och grundskolenämnden

b200 000 (2019)

Utfall: 181 000 (2018)

Antal anställda med rätt till arbetskläder: 1 100 (2019)

Snittbudget: 181 kronor per person

Socialnämnden:

Budget: Vård och omsorg: 2 miljoner (2019). Stöd och service saknar budget.

Utfall: 2,6 miljoner totalt (2018). Bland annat felaktigt bokförda fakturor gör att det inte går att särskilja hur stor del av kostnaden som härrör från Stöd och service, respektive Vård och omsorg.

Antal anställda med rätt till arbetskläder: Samtliga. Vård och omsorg: 1766. Stöd och service: 762 (2019).

Snittbudget: Vård och omsorg: 1132 kronor per person.

Samhällsbyggnadsnämnden:

Budget: Nämnden saknar klädbudget, förutom för brandmännen som har 86 550 kronor.

Utfall: 3 011 864, för alla yrkesgrupper inom nämnden (2018).

Antal anställda med rätt till arbetskläder: 340 (2019).

Snittbudget: 8 858 kronor per person

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Jenny Kejerhag

Ämnen du kan följa