Erik Burstrand menar att gymnasieskolan behöver en utökad rambudget för att kunna möta de behov som uppstår när Skellefteås växer.
Tidigare i vår presenterade förvaltningen Utbildning och Arbetsmarknad ett underlag med exempel på vad som krävs för att få gymnasieskolans budget i balans, efter krav på besparingar på cirka 20 miljoner kronor.
Åtgärderna som presenterades var att ta bort 30 till 40 heltidstjänster, dra in skollunchen och erbjuda färre utbildningar.
Tillförordnade förvaltningchefen Jan Midlert kommenterar situationen:
– De åtgärder vi presenterade var egentligen en beskrivning av konsekvenserna av att spara så mycket pengar.
Därför fick förvaltningen i uppdrag av gymnasienämnden att lägga fram en nytt ärende om utökad kommunbidrag under 2021. På mötet 18 juni beslutar gymnasienämnden om ärendet går vidare till kommunstyrelsen.
Gymnasieskolans avdelningschef Erik Burstrand menar att situationen redan är ansträngd.
– Vi kan inte bedriva den utbildning som ungdomarna vill ha och näringslivet behöver, säger han.
En rad nedskärningar har gjorts inom gymnasieskolan de senaste åren för att få budgeten i balans.
– Rektorerna har jobbat målmedvetet med att se över gymnasieutbildningar, gällande kursutbud. Man har minskat elevernas valmöjligheter och ökat klassernas storlek. Men nu är det omöjligt att få budgeten i balans, säger han.
Situationen har påverkat utbudet av de yrkesförberedande programmen, då antalet sökande minskat under de senaste åren.
– Vi har pausat vissa program då få elever sökt. Några yrkesutbildningar har gjorts om till lärlingsprogram, där hälften av studietiden förläggs på en arbetsplats. Det betyder att det blir färre platser, säger han.
Yrkesutbildningarna är dyrare att bedriva på grund av lokalernas storlek och utformning, behovet av dyr utrustning samt mindre klasser.
– I Skellefteå finns en tradition och ett intresse för yrkesutbildningar och just nu har vi ett enormt behov av arbetskraft till de flesta branscherna. Att dra ner på yrkesutbildningar är inte så klokt, säger Erik Burstrand.
Även Skellefteå kommuns vision om att befolkningen ska öka ställer nya krav på gymnasieskolans kapacitet.
– Vi har fler gymnasieungdomar som börjar nu till hösten. Prognoser pekar på en ännu större ökning och om vi inte får en utökad budget blir situationen väldigt svår, säger han.
Även Lärarfacken har tillsammans med en rad andra fackförbund framfört åsikten att gymnasieskolans budgetram behöver utökas.
– Vi ser redan en ökad arbetsbelastning hos våra medlemmar på grund av tidigare åtstramningar, säger Emma Burman från Lärarförbundet.
Emma Burman, Lärarförbundet, menar att gymnasieskolans rambudget behöver utökas för att säkerställa att lärarna har en fungerande arbetsmiljö.
Även Thomas Ekholm, föreningsombud för Lärarnas riksförbund i Skellefteå, ser hur lärarnas situation förändrats. Han känner frustration över läget.
– Det enda rimliga är att ge en utökad rambudget till gymnasieskolan. Vi hoppas att de lokala politikerna lyssnar på förslaget om att utöka budgeten. På så sätt visar de att de tar hänsyn till HÖK21, det fackliga centrala avtal som de tecknat genom SKR, Sveriges kommuner och regioner, säger han.
Nämnden har sedan tidigare begärt en utökad budgetram för 2022. För läsåret 2021 ska gymnasienämnden begära ett utökat kommunbidrag på 18,1 miljoner kronor. Om detta inte får stöd av kommunstyrelsen kan nedskärningar i gymnasieskolorna bli verklighet.
Det är något som Emma Burman menar leder till en sämre arbetsmiljö.
– Att minska antalet tjänster leder till att färre lärare undervisar fler elever. Det skulle kunna leda till fler sjukskrivningar och ohälsa bland oss lärare, säger hon.