Per-Olov Wikberg vid Fjällsäkerhetsrådet.
Slasklaviner förekommer och har förekommit i Abisko under vintern. Ofta uppstår de efter regn, värme följt av snabb snösmältning. Vid Norska Geotekniska Institutet forskas det på fenomenet som på engelska kallas "slush flow" men idag saknas ett färdigt sätt att göra en prognos över slasklaviners förekomst.
– Händelsen i sig är ju inte ovanlig den här årstiden, däremot att personer dras med av slasklaviner är ovanligt. De sker också normalt ganska sent på vårvintern i samband med regn, Per-Olov Wikberg vid Fjällsäkerhetsrådet.
– De är väldigt svåra att göra prognoser kring. Vi får in många observationer att det finns mycket vatten i fjällen, efter bäckfåror till exempel. Där flack terräng samlat mycket vatten finns alltid en risk att det dämmer upp. Då blir det proppar och när de släpper är det ganska stora områden som bara ger sig i väg.
För snölaviner finns goda kunskaper och Fjällsäkerhetsrådet ställer lavinprognoser, men för att få en bild av läget i fjällen i övrigt gäller också att skaffa sig så dagsfärsk information som det bara går
Vad ska man göra?
– Prata med ortsbefolkning, prata med renskötare eller andra som rör sig i terrängen. Även STF har god kontakt med lokalbefolkning som vet läget i fjällen, säger Per-Olov Wikberg till Norrbottens Media.
Vad ska du göra om du stöter på ett brett vattendrag, där det inte ska vara?
– Jag avråder helt från att vada den här tiden på året. Välj en annan väg eller överväg att vända om.
Oregelbundenheten kan vara en signal i sig, för två år sen tog det lång tid innan snön smälte, förra året kom våren fort och i år ännu fortare. Oavsett om det är klimatförändringar eller ej som ligger bakom, så börjar gamla sanningar inte längre hålla.
– Många betonar exempelvis att den traditionella kunskapen att första veckan i maj är en fin vecka i fjällen kanske inte gäller. Det sker saker med både klimat och väder, säger Per-Olov Wikberg.
Thomas Lövgren/Norrbottens Media