På måndagseftermiddagen håller LKAB, med vd:n Jan Moström, pressträff om gruvbolagets omställningsplan. Gruvjätten ska dels ställa om från pelletsproduktion till att producera koldioxidfri järnsvamp, dels börja utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller ur restprodukter.
Ett första verk för järnsvampsproduktion ska vara på plats före 2030. Inom samma tidsram ska bolaget ha skapat förutsättningar för produktion av sällsynta jordartsmetaller och fosfor. Därefter ska verksamheten successivt anpassas för att till 2045 vara helt anpassad för att tillverka koldioxidfri järnsvamp.
Når omställningen i hamn ska den reducera Sveriges koldioxidutsläpp med omkring två tredjedelar, enligt Jan Moström.
– Det är den största insats Sverige kan göra för att minska de globala utsläppen. Vi sätter en ny världsstandard för gruvbrytning, säger Jan Moström.
LKAB räknar med att investera mellan 10 och 20 miljarder kronor årligen under 15 till 20 års tid. Investeringen väntas ge 2 000 till 3 000 årsarbeten under perioden.
Moström trycker under presskonferensen på att grunden för LKAB:s verksamhet och för omställningen fortfarande är gruvorna i Kiruna och Malmberget.
– Produktion av malm på stora djup är grunden för det fortsatta arbetet.
Enligt Moström har LKAB uppnått goda prospekteringsresultat de senaste två åren – sedan beskedet om att malmkroppen under Kiruna inte har samma volym som den tidigare bedömdes ha – vilket gör att förutsättningarna för fortsatt gruvbrytning är goda. Omställningsplanen ska säkra och expandera gruvbrytning efter 2060.
– De kommande åren kommer handla om att få fram tekniska underlag som gör det möjligt att påbörja gruvutbyggnad. Den gruvutbyggnaden bör starta före 2025. Vi har goda prospekteringsresultat att vila på, säger Jan Moström.
Vid övergången från pellets till järnsvamp höjd förädlingsgraden och LKAB får en produkt som blir mer värd och hjälper till att finansiera omställningen, enligt Moström. Intäkterna ska mer än fördubblas i och med skiftet från pellets till järnsvamp. LKAB bedömer att efterfrågan kommer vara stor och hoppas att bolagets omsättning ska fördubblas i och med omställningen.
Göran Persson, styrelseordförande i LKAB, är mycket positiv till satsningen och ser gruvbrytning som en förutsättning för att samhället ska fortsätta att utvecklas.
– Klimatavtrycket måste bort, säger Persson.
I ett pressmeddelande lyfter LKAB hinder som kan stå i vägen för att omställningen lyckas. Det handlar enligt bolaget om tillståndsfrågor, energiförsörjning och förutsättningar för forskning, utveckling och innovation inom basindustrin. Tillståndsfrågorna har varit omdiskuterade kring inte minst Kallak och Laver.
Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) säger på pressträffen att regeringen ser över tillståndsprocesserna.
– För att effektivisera dem, säger hon.
– Sedan behöver vi också tillse tillgång till investeringskapital och krediter. De kommande tre åren satsar regeringen smamanlagt 50 miljarder sammanlagt i gröna statliga kreditgarantier för grön omställning. Det kan sätta fart på ekonomin efter pandemin, men också ge mer kraft till den gröna omställningen.
Regeringen har kritiserats av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna för inriktningen att avveckla kärnkraften. Partierna har ifrågasatt om elproduktionen i Sverige räcker för att ställa om och elektrifiera samhället.
– Vi arbetar med full kraft för att bygga ut ett 100 procent förnybart elsystem till 2040, säger Isabella Lövin.