Det finns gott om gamla sälgar i naturreservatet.
Tjock dimma sveper in över trädtopparna och omhöljer gammelskogen i en trolsk skrud. Uppe i utsiktstornet på Vitberget nära Kalvträsk ser man just ingenting. Faktum är att det byggdes som ett brandtorn då det här är en brandpräglad skog. Flera bränder har härjat här men den senaste inträffade 1901.
Området blev inte naturreservat förrän på mitten av 1990-talet men räknas som gammelskog, alltså skog äldre än 120 år. Orsaken till att den förblivit orörd tror Hanna Johansson Jänkänpää är den svårtillgängliga terrängen.
– Många gammelskogar ligger i sluttningar och på ställen där det är svårt att komma in med skogsmaskiner, säger Hanna.
Här har dock en grävmaskin tagit sig in i terrängen.
– Vi går i kringelikrok in för att göra så lite inverkan på skogen som möjligt. Om det är ett specifikt träd vi vill spara så går vi runt det och det är oftast de fula träden. De krokiga med defekter är äldre och mer värdefulla. Men de träd vi hugger ner lämnas kvar så att de får bli död ved som gynnar insekter.
Ingen kan väl ha undgått att höra talas om fenomenet att återställa våtmarker det senaste året. Det är dock inte så länge sedan som man gjorde tvärtom.
– Man var rädd för försumpningen av Sverige. Staten betalade till exempel lokala bönder för att gräva diken, säger Hanna.
Naturvårdsverket beräknar att 80 procent av de inventerade våtmarkerna i Sverige har påverkats de senaste 200 åren. Mycket av dikningen utfördes i början av 1900-talet för att få mer åkermark och skogsbruk.
Ludvig Sandberg sköter om grävjobbet.
När våtmarkerna torrläggs bryts torven ner och släpper ut koldioxid. Enligt Naturvårdsverket motsvarar det cirka 20 procent av de totala utsläppen i Sverige. Våtmark släpper ut metan som också är en växthusgas men det beräknas ändå att våtmark lagrar betydligt mer än den släpper ut.
Vad gör det för nytta att återställa?
– Vårt största fokus är biologisk mångfald och klimatnyttan är en bonus. Vi återgår också till ett mer öppet landskap vilket gynnar vissa häckande fåglar till exempel. En fågel som tjädern uppskattar våtmark, de bor inte i vilken skog som helst, säger Hanna och visar äggskalsresterna av ett tjäderbo.
Den mystiska dimman sveper in.
Det finns olika sätt att tänka när våtmarker ska återställas men här vid Vitberget går det till så att grävmaskinen först rensar upp i diket och sedan tar fyllnadsmassor från sidorna för att packa ner i diket. Målet är att avrinningen ska stoppas så att marken blir vattenfylld. Av grävningen bildas gropar som vattenfylls och kan bli hem åt groddjur till exempel.
Vi klafsar oss igenom myrmarken, över hjortron, mossa och väldoftande skvattram, för att komma fram till ett område som grävdes igen i oktober förra året.
– Det är inte strålande vackert här nu men om man kisar lite så kan man tänka sig hur det kommer bli, säger Hanna med ett leende.
Det ser faktiskt ut som att en jätte har röjt runt, det är omkullfallna träd och pölar överallt men här gäller det att se det långa perspektivet.
Våtmark som återställdes hösten 2022.
– Man kan se ganska bra effekt redan efter fem år men om man inte vill se några spår av att det en gång har varit dikat tar det cirka 15-20 år. Redan efter ett år ser man dock om det funkar eller inte, alltså om vattnet stannar kvar.
Torsklav.
Skogsbolagen är också med på tåget när det gäller våtmarker.
– Många bolag vill jobba med restaurering. Alla är på gång med detta och vi har haft flera bra samarbeten.