Byborna hare många frågor till OX2 och synpunkter kring vindkraftsparken.
Tiina Enqvist som, tillsammans med maken Jarkko, flyttade till Gagsmark för ett år sedan var en av dem som luftade sin kritik mot projektet.
– Om vi hade känt till de här planerna hade vi nog inte flyttat hit. Vi sökte efter en lugn plats att bo på och med en vindkraftspark som granne blir det ju inte så. Jag är positiv till vindkraften som sådan, men jag förstår inte varför de måste lägga den så nära bebyggelsen. Det måste finnas bättre ställen att placera den på, säger hon.
" Om vi hade känt till de här planerna hade vi nog inte flyttat hit", säger Tiina Enqvist.
En annan deltagare på mötet, som precis står inför att köpa en fastighet i området, berättade att han blev chockad när han fick höra att det fanns planer på en vindkraftpark här.
– Hade vi vetat det hade vi aldrig funderat på att köpa huset.
Om vindkraftparken blir verklighet fruktar han att priserna på fastigheterna kommer att gå ner.
– Det handlar förmodligen sammanlagt om prisras för fastighetsägare på tiotals miljoner.
På samrådsmötet visade man upp elva fotomontage från olika platser med vindkraftverken insatta.
Han menar att det största felet ligger i att området pekats ut i Skellefteå kommuns vindbruksplan.
– Kommunen höll ett informationsmöte om detta i Byske 2014 som bara annonserades i Norran och på kommunens hemsida. Bara 14 personer kom till det mötet eftersom många inte kände till det.
De närmaste byarna för Källbomark vindkraftspark, som är 2 300 hektar stort, finns cirka en kilometer från projektområdet. Det är söderut Källbomark, Ini Moren och Brännlund och västerut Gagsmark och Liden.
Cirka 120 personer deltog i samrådsmötet.
På samrådsmötet visade Sven Levin, projektledare vid OX2 och Charlotte Nauclér från konsultföretaget Ecogain upp elva fotomontage från olika platser med vindkraftverken insatta. Dessa då med en höjd på 290 meter som är den maximala höjden som OX2 planerar att bygga.
– Att de kommer så nära byarna förstör ju hela landskapsbilden, anser Tiina Enqvist och flera av de andra deltagarna.
Ljudnivån var också en fråga som ventilerades ordentligt. 40 decibel ligger begränsningsvärdet för ljud på. Men i områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, bör ljud från vindkraftverk enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 decibel. Det handlar exempelvis om områden i fjäll och skärgårdar.
– Vad är det då som gäller för den här vindkraftsparken, frågade deltagarna och det framfördes också oro för effekterna av det lågfrekventa ljudet.
När det gäller jakten menar Sven Levin att den inte kommer att påverkas speciellt mycket.
Något svar på detta hade inte Sven Levin och Charlotte Nauclér i dagsläget.
Det framkom även oro för att de kallkällor som finns inom området kan komma att förorenas på grund av etableringen.
– Om vi går vidare med projektet kommer detta att undersökas i en hydroteknisk utredning, berättar Charlotte Nauclér.
Vikten av det aktuella området som rekreationsområde lyftes också fram och en företagare som arbetar med naturturism efter Åbyälven tog upp de negativa konsekvenserna detta skulle få för hans verksamhet.
När det gäller jakten menar Sven Levin att den inte kommer att påverkas speciellt mycket.
– I alla vindkraftsprojekt som jag tidigare arbetat med har man även fortsatt med älgjakten på det aktuella området efteråt.
Ersättningen till markägarna togs också upp.
– I det här fallet äger Sveaskog cirka hälften av marken och resten ägs av ett 20-tal privatpersoner.
Säkerhetsfrågorna ventilerades en hel del liksom hur efterbehandlingen av området ska ske om vindkraftparken ska plockas ner. Ersättningen till markägarna togs också upp.
"Alla synpunkter kommer sedan att följa med som en bilaga i den miljökonsekvensbeskrivning som vi gör", berättar Charlotta Nauclér.
Sven Levin var nöjd över det stora engagemanget från folket i bygden.
– Vi vill göra rätt från början och har ambitionen att det här ska bli så bra som möjligt för alla parter.
Alla berörda har nu möjlighet att lämna in synpunkter fram till den tolfte september.
– Alla synpunkter kommer sedan att följa med som en bilaga i den miljökonsekvensbeskrivning som vi gör, berättar Charlotta Nauclér.