Från vänster: Hanna Durehina, Valentyn Kotyk (vars rygg syns på montaget till webbpuffbilden till artikeln samt är personen som konfronterar kvinnan i videon), Oksana Kotyk och Maryna Zhernovnikova.
I en lägenhet i Jörn har de samlats, fyra av personerna som var på plats i klassrummet. Vi sätter oss i köket och det är nätt och jämnt att alla ryms runt det lilla köksbordet.
Händelsen utspelade sig i en lokal i Jörn. Studieförbundet ABF hade anordnat en svensklektion i studiecirkelform för ukrainska flyktingar.
– Vi var ett 20-tal på plats. De flesta var där en stund innan så vi satt och väntade på läraren, säger 32-åriga Hanna Durehina, som för andra gången i sitt liv behövt fly från de ryska bomberna.
– Jag kommer från Donetsk, men när kriget bröt ut där 2014 flydde jag till Kiev. Och ja, nu har jag behövt fly ännu en gång.
När cirkelledaren, läraren, kom in i klassrummet ska hon ha varit snabb med att påpeka att hon visserligen bott i Skellefteå länge, men att hon kommer från Ryssland.
– Hon sa att ”Jag är från Ryssland! Jag pratar ryska!”, säger Valentyns fru Oksana Kotyk, 41.
De fyra Norran träffar uppger att läraren sedan skulle plocka ut några saker från sin handväska. Då ska hon samtidigt ha tagit fram ett band som satt fastknutet på väskans ena handtag, men som fram tills dess legat dolt inne i väskan.
Bandet var randigt, i färgerna svart och orange. För de flesta i Sverige saknar bandet betydelse, men ukrainarna i klassrummet reagerade snabbt – och kraftigt.
– Jag tog direkt upp min mobiltelefon för att ta en bild på bandet, säger Oksana Kotyk.
Hon skickade bilden till sin man Valentyn, som inte fanns på plats i början av lektionen.
– När jag såg bilden blev jag så fruktansvärt förbannad, säger Valentyn.
Bild på bandet som satt fastknutet på kvinnans väska.
Men vad är det som gör att de reagerar så kraftigt på bandet? Rysslandsexperten Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, vill inte kommentera det specifika fallet – men förklarar vad bandet är för något.
– Bandet kallas för Sankt Georgsband och historien kring bandet går tillbaka hela vägen till 1700-talet.
Han berättar att bandet från början användes som en symbol för hjältedåd på slagfältet. Sedan andra världskriget har det framförallt burits av ryssar på ”Segerdagen” den 9 maj, dagen då Nazityskland gav upp i andra världskriget.
– Men sedan Ryssland annekterade Krim och gick in i Donbass 2014 har det blivit allt vanligare att bära bandet, säger Martin Kragh och tillägger också:
– Det är ett band som används för att öppet visa stöd till den ryska politiska ledningen. Ingen regimkritisk ryss skulle någonsin ta på sig bandet.
Enligt Martin Kragh syns mönstret ”överallt” i Ryssland nu under kriget. Dessutom bärs mönstret av ryska soldater och det är inte ovanligt att mönstret kombineras med det mer kända Z-märket.
– Att ta på sig ett Sankt Georgsband är ingen omedveten handling. Det är ingen tvekan vad man avser med bandet – att stötta den ryska ledningen och den ryska militären, säger Martin Kragh.
Sedan 2017 är det olagligt att bära bandet i Ukraina och så sent som för några veckor sedan röstade det moldaviska parlamentet igenom ett förbud mot bandet. Även Litauen har nyligen förbjudit bandet.
Under kriget har Z blivit en symbol för den ryska militären. Bilden på den här planschen, där Z-tecknet har mönstret av ett Sankt Georgsband, togs den 18 april i Sankt Petersburg. På planschen står det ”För Ryssland!”, följt av en hashtag där det står ”Vi lämnar inte våra”.
När Valentyn Kotyk såg bilden gick han direkt till lokalen där lektionen hölls. På en video syns det hur han konfronterar kvinnan som höll i lektionen.
Här är en del av videon där Valentyn Kotyk konfronterar kvinnan. Norran publicerar inte filmens ljud.
– Soldater som har på sig det där märket har dödat människor. Min dotter är kvar i Ukraina och under flera veckor satt hon fast i en källare. När hon var i källaren såg hon en rysk soldat med bandet som sköt ihjäl grannens morfar, berättar Valentyn och säger följande om kvinnan som ledde lektionen:
– Hon hade bara bandet för att provocera.
De övriga i köket håller med.
– Det känns verkligen som att hon medvetet plockade fram bandet och vände väskan mot klassen så att alla skulle se, säger Hanna Durehina.
Ramy Ibrahim jobbar som verksamhetsutvecklare på ABF Skellefteå. Han är ansvarig för asylverksamheten, där man anordnar studiecirklar i svenska språket samt samhällsorientering för asylsökande i kommunen, bland annat i Jörn.
– Vi försökte först hitta en cirkelledare som pratar ukrainska, men det var väldigt svårt, säger Ramy.
ABF kom då i kontakt med kvinnan som senare kom att leda lektionen i Jörn. Eftersom det ryska och ukrainska språket är lika, samt att många av flyktingarna kan ryska, tyckte Ramy att det var ett bra alternativ. Han förklarar att det kändes bra att ha en cirkelledare som inte bara var duktig på det svenska språket, utan som dessutom kunde förklara hur det svenska samhället fungerar.
Gällande att kvinnan hade ett Sankt Georgsband på väskan säger Ramy Ibrahim att det var ”oacceptabelt”.
– Innan händelsen visste jag inte vad det var för symbol, men har fått det förklarat för mig. Jag har själv varit asylsökande och har varit i deras situation. Jag förstår helt och hållet att det här är något som skapar oro, säger Ramy.
Han säger att kvinnan inte längre anlitas av ABF.
– Det som hänt är oacceptabelt, det är inte vad ABF står för.
ABF kommer fortsättningsvis se till att personer som jobbar med ukrainska flyktingar har högre kunskap om den gruppen.
– Alla ledare i asylverksamheten kommer att börja en utbildning specifikt mot den målgruppen, alltså ukrainare.
Syftet med utbildningen är att ledarna ska få djupare förståelse kring de ukrainska flyktingars situation.
– Ledarna kommer också att träffa experter som ska prata om hur man ska bemöta den gruppen, säger Ramy Ibrahim.
I videon, där Valentyn Kotyk konfronterar kvinnan, säger hon att bandet är en hyllning till hennes morfar/farfar (det ryska språket har samma ord för morfar och farfar), som stred under andra världskriget.
När Norran får tag på kvinnan via telefon säger hon att hon brukar bära bandet året runt.
– Det är tradition inför 9 maj, en tradition för att fascismen besegrades under andra världskriget. Det brukar vi ha, det här bandet, säger kvinnan.
Vet du vad det här bandet betyder för de ukrainska flyktingarna?
– De säger att det retar dem för att ryska soldater har på sig bandet när de kommer och dödar dem, det sa de till mig i Jörn.
Hade du någon aning om det innan du åkte till Jörn?
– Nej.
Men om det är något man har på sig 9 maj, varför hade du på dig det i Jörn då?
– Ja, men snälla ni. Tror ni att jag gjorde det speciellt för att reta det ukrainska folket? Nu känner jag mig jättekränkt faktiskt.
Ja, men jag vet ju inte, jag frågar ju bara.
– Ja, men det är en irriterande fråga.
Kvinnan säger sedan att hon vill avsluta samtalet och lägger på. När hon får frågor via sms svarar hon att de uppfattas som ”kränkande”. Hon skriver också att hon upplevde det som att hon blev attackerad på lektionen. Vidare skriver hon att hon uppfattar ”allt som sker nu” som hets mot den ryska folkgruppen. Avslutningsvis skriver hon:
– Inga mer kommentarer.
De ukrainska flyktingarna i köket i Jörn säger att de har svårt att släppa det som hände. Maryna Zhernovnikova, 37, har kvar sin man i Ukraina. Hon börjar gråta när hon pratar om det som hänt.
– Vi har flytt från helvetet och kommit till ett annat land för att få lugn och ro – och så händer det här.
Eller som Valentyn Kotyk uttrycker det:
– Det känns jättejobbigt att säga, men jag känner mig inte längre trygg i Sverige.