Vi möter henne och en grupp kvinnor på badhuset i Jörn. De har nyligen avslutat ett motionspass. De tycker det är tråkigt att det privata vårdalternativet läggs ner, men säger samtidigt att det finns framtidstro i Jörn – inte minst med tanke på planerade satsningar.
De har förhoppning om att alla Jörnsbor ska erbjudas fullvärdig vård på hemorten.
– Vi tror på testbanan och då borde det också finnas vård på orten, säger Birgitta Lundberg och får medhåll av de andra.
– Det är tråkigt att hälsocentralen läggs ner. Nu är jag listad på Bolidens hälsocentral och för mig blir det fem mil enkel väg, men det är tur att jag är så frisk, säger Siv Luddeckens som sedan 1988 bor i Ullbergsträsk.
Gemenskap och framtidstro
Åsa Wikström säger också att hon inte känner igen bilden som getts av Jörn, en ort som ska ha delats i två läger på grund av turbulens och konflikter, kopplat till Hälsogemenskapen.
– Nej, den bilden känner jag inte igen utan jag tycker att vi har jättebra gemenskap och framtidstro här i Jörn, säger hon.
Men hur började allt med Hälsogemenskapen? Jo, det var i slutet på 1990-talet när landstinget lade ner Jörns vårdcentral.
”Vi trodde på det här från början”Då samlade invånarna in pengar och startade aktiebolag samt ideell förening. 2003 öppnades Jörns hälsocentral i privat regi där en av de drivande var Kurt Marklund, Österjörn, som berättar om ett av de första stegen:
– Jag lämnade in en skrivelse till Österjörns byamän om att starta en mottagning i Jörn och blev fullständigt utskrattad, säger han.
Han säger att det sedan följde många turer, telefonsamtal och möten med bland annat landstinget och den grupp som han själv kallar för ”gubbfikat”. Det var ortsbor och de skänkte pengar till den planerade vårdverksamheten i Jörn.
”Gubbfikat”
– Vi hade varken pengar eller personal men tack vare ”gubbfikat” så fick vi in 450 000 kronor, säger Kurt Marklund.
Han visar upp ett tidningsurklipp, en annons där man sökte vårdpersonal till Jörns privata hälsocentral – två år innan den öppnades, alltså redan 2001.
Kurt trodde fullt och fast på alternativet och två år senare hade initiativtagarna lyckats: Då öppnade det som sägs ha varit Sveriges första hälsocentral i privat regi i Jörn. I tio år var Kurt Marklund styrelseledamot i Hälsogemenskapens ideella förening. Sedan hoppade han av.
– Jag tycker att allting blev för politiskt, säger han som förklaring.
Varför satsade du tid och kraft på Hälsogemenskapen?
– Det handlar om att värna om andra människor, säger han.
Hur känner du nu?
– Jag är lite besviken över att styrelsen inte kan köra på, men jag är glad och lycklig över att verksamheten funnits de här åren.
De klarar inte ekonomin?
– Ekonomin är den bärande orsaken till att den nu läggs ner, det säger man, ja.
Nu läggs Jörns privata hälsocentral ner. Landstinget ska ta över och bedriva begränsad filialverksamhet i Jörn via Bolidens hälsocentral.
Tanken är att en distriktssköterska ska finns på plats fyra dagar i veckan och läkare 1-2 dagar i veckan. Vid behov kan även annan vårdpersonal finnas i Jörn och man kommer att rikta sig till vissa patientgrupper:
X Patienter inom äldreboendet.
X Hemsjukvården.
X Asylboendet.
X Bvc.
Andra kommer att hänvisas till Bolidens hälsocentral eller någon annan hälsocentral inom Hälsoval Västerbotten.
Vad tror du om lösningen?
– Det största problemet blir för de äldre och de som behöver vård kontinuerligt, säger Kurt Marklund.
Vad tror du, kommer det att finnas en fullvärdig hälsocentral i Jörn framöver?
– Ja, det är glasklart, säger han.