Åtta år av turer, yttranden, intressekonflikter och känsliga avvägningar gick näringsministern, i hög hastighet, igenom på drygt 18 minuter.
Sedan kom ett ja, som vid det laget var ganska väntat för de som lyssnat från Karl-Petter Thorwaldssons inledande ord.
Att en koncession inte är samma sak som ett ja.
Efter pressträffen berättar Karl-Petter Thorwaldsson, som bara avbröt sig själv kort för att ta en klunk vatten, att han ville gå igenom allt regeringen vet om Kallak hela vägen från början 2013, då gruvbolagets lämnade in sin ansökan om bearbetningskoncession.
Ni har vägt två riksintressen. Vad gjorde att det vägde över till gruvnäringens fördel?
– De har kunnat visa att det går att driva en lönsam gruva i Kallak och att det med hjälp av de här tolv stränga kraven vi ställt på bolaget går att bedriva, enligt regeringens bedömning, både gruvverksamhet och renskötsel i området. När vi såg att det skulle gå tyckte vi att det skulle vara enklast att säga ja, de får koncession att gå vidare med en gruva i Kallak.
Tror du att vi kommer att få se en gruva här?
– Jag tror det, men det är inte jag som bestämmer. Det är viktigt att understryka att miljöprövningen ska göras i en miljödomstol så det har jag ingen påverkan på. De ska ju visa att man kan dra fram vägar, infrastruktur och till exempel vattenkvalitet, att det inte förstör området. Det är klart att det inte kommer bli enkelt men min bedömning är att det är såpass mycket brytbar malm här att de har ekonomiska förutsättningar att klara det.
Det här har tagit åtta år. Varför har det dröjt så länge?
– De 18 minuterna du beskrev gör det ganska trovärdigt att det här är ett otroligt komplext ärende för regeringen att avhandla. Det är svårt på riktigt. I och med att det skickats till så många olika myndigheter, också internationellt till Unesco, så har det helt enkelt fått ta den tid det tagit för att få fram ett bra underlag.
Vad vill du säga till de som idag har fått ett jobbigt besked, de som är emot den här gruvan?
– Döm det inte för snabbt, läs de här villkoren. Min förhoppning är ju att det här beslutet och de villkor vi har ställt till det ska kunna bli stilbildande för att det faktiskt inte bara går att köra på mot renskötsel. Utan att staten och bolag som vill bedriva olika typer av verksamhet där det finns riksintresse för rennäringen måste ta ett stort ansvar för att rennäringen ska kunna leva sida vid sida med en gruvverksamhet, säger han och lägger till:
– Det här är ingen nyhet för er i Norrbotten. Jag har själv varit med på möten där LKAB diskuterar förbättringar runt gruvan för att skydda rennäringen runt Kiruna, och jag har själv varit och tittat på den särskilda övergång man har över järnvägen som är byggd så att den ser ut som en helt vanlig vandringsled för ren. Det pågår ett samarbete mellan sameby och gruvbolag, det här vill jag se också i Kallak.
Karl-Petter Thorwaldsson säger att det är första gången så omfattande villkor döms ut i ett förvaltningsärende.
Men vad händer om gruvbolaget inte följer dem?
– Det är noggrant det här. Dels står det att ett skalkrav är att de ska följa det här i samråd med berörda samebyar. Sedan har vi särskilt tittat på bergmästaren som ska vara den myndighet som ska se till att bolaget lever upp till de här tolv skalkraven.
Har ni ställt krav på att järnmalmen som tas upp ska gå till den gröna omställningen?
– Nej, i det här ärendet som vi har tagit nu är det bara koncessionen. Vi tar inte hänsyn till hur bolaget ska sälja sin produkt. Det kommer mycket längre fram och är frågor du måste ställa till bolaget.
Innan vi sätter punkt för samtalet vill han tillägga en sak.
– Jag vet många människor i Jokkmokk som har väntat länge och min förhoppning är att en gruva i Kallak ska innebära ungefär samma faktiskt mer positiva stämning som det har blivit i Pajala. De har visserligen ingen jättebefolkningsökning, men Pajala har nu lite inflyttning av människor och framför allt mycket fler jobb, bättre service- och restaurangnäring och bättre kommunikationer. Sånt som kommer av stora investeringar. Det hoppas jag att också Jokkmokksborna ska få uppleva om det blir en gruva i Kallak, säger Karl-Petter Thorwaldsson.