Ministern tror att det blir en gruva i Kallak

Efter Ätta Är av konflikt sa regeringen ja till en gruva i Kallak. Gruvan vÀgde till sist tyngre Àn renen, men nÀringsministern bedömer att de kan fungera samtidigt. "Döm det inte för snabbt", sÀger Karl-Petter Thorwaldsson till Norr Media.

"Min förhoppning Àr att en gruva i Kallak ska innebÀra ungefÀr samma faktiskt mer positiva stÀmning som det har blivit i Pajala", sÀger nÀringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) och syftar pÄ gruvan i Kaunisvaara.

"Min förhoppning Àr att en gruva i Kallak ska innebÀra ungefÀr samma faktiskt mer positiva stÀmning som det har blivit i Pajala", sÀger nÀringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) och syftar pÄ gruvan i Kaunisvaara.

Foto: Duygu Getiren/TT

Jokkmokk2022-03-23 11:50

Åtta Ă„r av turer, yttranden, intressekonflikter och kĂ€nsliga avvĂ€gningar gick nĂ€ringsministern, i hög hastighet, igenom pĂ„ drygt 18 minuter.

Sedan kom ett ja, som vid det laget var ganska vÀntat för de som lyssnat frÄn Karl-Petter Thorwaldssons inledande ord.

Att en koncession inte Àr samma sak som ett ja.

Efter presstrÀffen berÀttar Karl-Petter Thorwaldsson, som bara avbröt sig sjÀlv kort för att ta en klunk vatten, att han ville gÄ igenom allt regeringen vet om Kallak hela vÀgen frÄn början 2013, dÄ gruvbolagets lÀmnade in sin ansökan om bearbetningskoncession.

Ni har vÀgt tvÄ riksintressen. Vad gjorde att det vÀgde över till gruvnÀringens fördel?

 â€“ De har kunnat visa att det gĂ„r att driva en lönsam gruva i Kallak och att det med hjĂ€lp av de hĂ€r tolv strĂ€nga kraven vi stĂ€llt pĂ„ bolaget gĂ„r att bedriva, enligt regeringens bedömning, bĂ„de gruvverksamhet och renskötsel i omrĂ„det. NĂ€r vi sĂ„g att det skulle gĂ„ tyckte vi att det skulle vara enklast att sĂ€ga ja, de fĂ„r koncession att gĂ„ vidare med en gruva i Kallak.

Tror du att vi kommer att fĂ„ se en gruva hĂ€r? 

– Jag tror det, men det Ă€r inte jag som bestĂ€mmer. Det Ă€r viktigt att understryka att miljöprövningen ska göras i en miljödomstol sĂ„ det har jag ingen pĂ„verkan pĂ„. De ska ju visa att man kan dra fram vĂ€gar, infrastruktur och till exempel vattenkvalitet, att det inte förstör omrĂ„det. Det Ă€r klart att det inte kommer bli enkelt men min bedömning Ă€r att det Ă€r sĂ„pass mycket brytbar malm hĂ€r att de har ekonomiska förutsĂ€ttningar att klara det.

Det hÀr har tagit Ätta Är. Varför har det dröjt sÄ lÀnge?

– De 18 minuterna du beskrev gör det ganska trovĂ€rdigt att det hĂ€r Ă€r ett otroligt komplext Ă€rende för regeringen att avhandla. Det Ă€r svĂ„rt pĂ„ riktigt. I och med att det skickats till sĂ„ mĂ„nga olika myndigheter, ocksĂ„ internationellt till Unesco, sĂ„ har det helt enkelt fĂ„tt ta den tid det tagit för att fĂ„ fram ett bra underlag.  

Vad vill du sÀga till de som idag har fÄtt ett jobbigt besked, de som Àr emot den hÀr gruvan?

– Döm det inte för snabbt, lĂ€s de hĂ€r villkoren. Min förhoppning Ă€r ju att det hĂ€r beslutet och de villkor vi har stĂ€llt till det ska kunna bli stilbildande för att det faktiskt inte bara gĂ„r att köra pĂ„ mot renskötsel. Utan att staten och bolag som vill bedriva olika typer av verksamhet dĂ€r det finns riksintresse för rennĂ€ringen mĂ„ste ta ett stort ansvar för att rennĂ€ringen ska kunna leva sida vid sida med en gruvverksamhet, sĂ€ger han och lĂ€gger till:

– Det hĂ€r Ă€r ingen nyhet för er i Norrbotten. Jag har sjĂ€lv varit med pĂ„ möten dĂ€r LKAB diskuterar förbĂ€ttringar runt gruvan för att skydda rennĂ€ringen runt Kiruna, och jag har sjĂ€lv varit och tittat pĂ„ den sĂ€rskilda övergĂ„ng man har över jĂ€rnvĂ€gen som Ă€r byggd sĂ„ att den ser ut som en helt vanlig vandringsled för ren. Det pĂ„gĂ„r ett samarbete mellan sameby och gruvbolag, det hĂ€r vill jag se ocksĂ„ i Kallak.

Karl-Petter Thorwaldsson sÀger att det Àr första gÄngen sÄ omfattande villkor döms ut i ett förvaltningsÀrende.

Men vad hÀnder om gruvbolaget inte följer dem?

– Det Ă€r noggrant det hĂ€r. Dels stĂ„r det att ett skalkrav Ă€r att de ska följa det hĂ€r i samrĂ„d med berörda samebyar. Sedan har vi sĂ€rskilt tittat pĂ„ bergmĂ€staren som ska vara den myndighet som ska se till att bolaget lever upp till de hĂ€r tolv skalkraven.

Har ni stÀllt krav pÄ att jÀrnmalmen som tas upp ska gÄ till den gröna omstÀllningen?

– Nej, i det hĂ€r Ă€rendet som vi har tagit nu Ă€r det bara koncessionen. Vi tar inte hĂ€nsyn till hur bolaget ska sĂ€lja sin produkt. Det kommer mycket lĂ€ngre fram och Ă€r frĂ„gor du mĂ„ste stĂ€lla till bolaget.

Innan vi sÀtter punkt för samtalet vill han tillÀgga en sak.

– Jag vet mĂ„nga mĂ€nniskor i Jokkmokk som har vĂ€ntat lĂ€nge och min förhoppning Ă€r att en gruva i Kallak ska innebĂ€ra ungefĂ€r samma faktiskt mer positiva stĂ€mning som det har blivit i Pajala. De har visserligen ingen jĂ€ttebefolkningsökning, men Pajala har nu lite inflyttning av mĂ€nniskor och framför allt mycket fler jobb, bĂ€ttre service- och restaurangnĂ€ring och bĂ€ttre kommunikationer. SĂ„nt som kommer av stora investeringar. Det hoppas jag att ocksĂ„ Jokkmokksborna ska fĂ„ uppleva om det blir en gruva i Kallak, sĂ€ger Karl-Petter Thorwaldsson.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!