Den bördiga jorden och det rika fisket i Lilla Luleälv gjorde att människor tidigt bosatte sig i Björkholmen, Jokkmokks kommun. I dag är det utsikten mot Sarek, närheten till vatten och tystnaden som gör den lilla byn till ett populärt område för främst stugägare samt någon enstaka heltidsboende.
Men bybor i Björkholmen är rädd för att paradiset ska bli förstört om Beowulf mining får tillstånd för en gruva i Kallak. Det planerade gruvområdet ligger knappt två kilometer bort på en höjd som man ser från byn.
– Det kommer vara konstant oljud från maskiner och sprängningar, och hela himmelen kommer lysa från gruvområdet. Frågan är hur många som kommer vilja bo kvar, säger Christer Lindbäck.
Vi träffas i stugan som hans föräldrar har byggt på Björkholmen. På plats finns även Johanna Lindberg som planerar att bosätta sig på heltid i Björkholmen, och Eric Carlsson vars släkt som levt här i flera generationer.
De har blivit van vid oron om en gruva på grund av den långdragna processen, men oron har blivit större efter att den nya näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson sagt att "S älskar gruvor" och att ett beslut om Kallak ska komma i närtid.
– Man fick direkt ont i magen. Det var en riktigt käftsmäll. Det har känts hoppfullt eftersom länsstyrelsen sagt nej till gruva på grund av miljöskadan som kommer ske, de bedömde det heller inte samhällsmässigt hållbart med tanke på alla investeringar som kommer krävas för att få igång verksamheten gentemot drifttiden som inledningsvis uppskattats till 15 år, säger Johanna Lindberg.
Eric Carlsson håller med.
– Visst kommer det bli en del jobb av gruvan men hur många? Beowulfs siffra på 200 jobb är tagen ur luften och det kanske bara är i uppstartsprocessen. Det blir heller inga stora pengar till staten eftersom vinsten kommer åka utomlands, hade det varit LKAB som ville ha en gruva här hade man kanske accepterat det men man blir extra skeptisk när det rör sig om ett utländskt bolag, säger han.
För att en gruva ska kunna bli verklighet betyder det i sin tur att en rad andra områden kommer få ta stryk, menar byborna. Skogsnäringen, miljövärden, turismen, friluftslivet, rennäringen och vattnet.
– Ska man se det positivt så blir vi de sista längs Luleälven som inte kommer ha tungmetaller i dricksvattnet eftersom vi ligger precis uppströms. Alla i Luleå och Boden kommer få det. Dagbrottet, som det troligtvis skulle bli, kommer ligga på en höjd precis vid älven och det är omöjligt att inget kommer läcka ut när det regnar, oavsett vad Beowulf säger, säger Johanna Lindberg.
Kallakgruvans vara eller icke vara i Jokkmokk har varit en vattendelare bland Jokkmokks lokalbefolkning. Värst var den runt 2013 då det var stora protestaktioner mot gruvan. Nu har situationen lugnat sig lite, men spåren finns kvar.
– Man pratar inte längre om det lika öppet. När vi firar jul i släkten så säger jag rakt ut att vi inte ska diskutera gruvan för då blir det bara dålig stämning, säger Eric Carlsson.
Byborna tycker det blir skönt med ett slutligt besked om gruvan, då ovissheten är det värsta.
– I slutänden handlar det bara om pengar. De enda som tycker en gruva är en bra idé är de som kommer tjäna stora pengar på den. Men man måste fråga sig om det är värt att sälja ut vår miljö för några fler jobb, säger Johanna Lindberg.